tisdag 4 augusti 2015

Så var vi plötsligt inne i Augusti

..... och vad utspelar sig då bland motionärer med anknytning till LGR-gänget?

Några noteringar som kommit till min kännedom:

Henrik o Lina tog med sig Samuel, Isak och Sara på träningsläger till Idre i Juli.
En förskräcklig massa träningstimmar blev det, efter vad undertecknad erfarit dock mest lågintensiva sådana.
Tydligen hade man även ägnat sig åt fotbollslek och cykel i stor omfattning, gäsp..

Bolmgren hade däremot förlagt sina träningsveckor till Italienska Val Senales, där många högintensiva höghöjdspass genomfördes.
- Jodå, säger Bolmgren, det stämmer bra det.
Här nere är dom ju vana att se bröderna Northug, Hellner, Cologna och liknande fantomer komma framfarande på rullskidor i bergen så när nu jag dök upp var inte så många förvånade.
Det fanns faktiskt dom som trodde att jag var en tidigare okänd äldre bror till den mer kände Petter.
Men det var naturligtvis ett smärre missförstånd.



Häromdagen kördes ett bra långpass, och det allra roligaste var att se Torgny på rullskidor, det var länge sedan.
Tyvärr har Torgny fortsatta problem med sina luftvägsinfektioner och är naturligtvis inte i toppform. Men Torgny gör vad han kan för att komma i form, vi får se hur hösten blir för honom.
Torgny sparrades av Alm, Kvarnsund o Bolmgren och turen gick över några långa backar förbi Målskog, Kalset, Kulltorp, Mjogaryd, Marieholm och Åsenhöga, in alles ca 46 km.

En annan dag körde Henrik livet ur TB och Isak genom att öka farten mellan Gn kyrka och Atorp tur o retur.
En riktigt bra tid presterades, delvis pga Henriks draghjälp i motvinden, hujedamej så stark han är.
När TB och Isak föll ihop vid kyrkparkeringen ökade Henrik farten ytterligare och stakade upp till Åsenhöga, puh !!

Måndagskväll innebär att Lasse Stenholm och Jonas Sigvardsson rullar iväg från den Stenholmska fädernesgården.
Denna veckan gick färden mot Anderstorp och i släptåg fanns jag och Janne Karlsson.
Vi kom iväg fint, men efter några kilometer fick Janne bekymmer med kramp i ett ben och fick avbryta. Som tur var hämtade denne kraftkarl sig snabbt.
Knappt hade vi lämnat honom åt sitt öde då plötsligt hans broder Ingemar dök upp från ingenstans. Han såg oförskämt pigg ut och hakade på oss utan problem. Vi körde Anderstorp, Tokarp, Stjärnehult,  Gnosjö Kyrka och så hem till Lasse igen. En fin o trivsam runda.
Stenholm kan numera stoltsera med ett nytt träningsrum i sitt uthus, en tjusig anläggning som säkert både han och hustrun Tina nyttjar frekvent.
I efterhand har jag hört att Ingemar - med rätta - var nöjd med sin åkning, emellertid var han dock rejält utmattad och lär visst ha somnat med kläderna på.



Andreas P har nu tagit tag i löpningen igen.
Vi kände på Åsenhögalopps-banan häromdagen och Andreas visade fin form. Visst, vi är en bit från de tider vi vill göra, men nu ska vi börja nöta löparskorna igen så vi kan prestera ett vettigt Lidingölopp sista helgen i September.  Och kanske ett par kortare lokala lopp dessförinnan.

Idag Onsdag var det så samling i Hults träningsrum.
TB, Viktor Park, Isak o Sara är ju standard-deltagare, men idag fick vi även med Markus Björnell, trevligt.

Jag hade lockat hit dom med löfte om grillad Vaggerydskorv efter träningen, och det gjorde tydligen susen.
Det blev en bra cirkelträning,
45 sek övning, 33 sekunder vila.  40 upprepningar.
Det blev mycket "plankan", vilken varierades med "vanlig planka", "sidoplanka", "Brinkplanka" "Karlsson på Taket-planka" samt i vissa fall "Isak i Hyltan-planka".
Isak föll tyvärr utmattad ihop på den allra sista, varpå ansiktet slog pladask i golvet, inte bra.
Resultatet blev katastrofalt för hans anlete, Sara blev lite tagen och ville inte se åt honom på hela kvällen.


Isak gjorde dock sitt bästa för att lyckas med korvätningen, men hade onekligen problem att uttala ord som innehåller bokstaven S
Det ljud som uppstår när han ska säga senap återfinns inte i form av någon känd bokstav i svenska alfabetet.
Det blev en svår kväll för honom.







    

måndag 6 juli 2015

Andreas framåt på rullskidor


Andreas går oroväckande snabbt framåt på rullskidor.
På några veckor har han - under överinseende av kursledare Bolmgren - sänkt sina tider på standardrundan Gnosjö Kyrka  - Anderstorp T o R med nästan tjugo minuter.

Bolmgren är häpen, och förklarar:
-Jodå, det är riktigt att AP tar stora kliv framåt i sin utveckling.
Tack vare lyhördhet under lektionerna har hans teknik utvecklats rejält. Han stakar nu med kraftfulla tag, åtminstone kortare stunder.
Problemet är att han fortfarande har en del problem med att få ordning på stavar o skidor vid träningens början, det brukar ta uppemot tjugo minuter på kyrkparkeringen innan vi verkligen kommer iväg. Där går mycken värdefull träningstid till spillo.
Men som sagt, det går stadigt framåt. Han har på tre försök presterat följande tider:  1,25     1,20   och senast 1,06!

-Andreas vad säger du själv om din utveckling?
-Jag är väldigt glad o tacksam, Det har jag för övrigt varit ända sedan jag var liten.
Bolmgren ger mig många fina tips, frågan är väl om broder Daniel hänger med mig när vi kommer in i Augusti.   Nu har jag också hittat ett pannband som fungerar, och jag har hört att dom kallar mig "den nye Kvarnsund", eftersom jag lutar lite åt höger när jag åker. Men det har jag tänkt kompensera med en iläggssula så småningom.

-Jaha, känner ni er hotade nu då av denne "coming man" framöver?
-Nja, fortsätter Bolmgren, än har han ju en bit kvar och jag känner nog att det får gå några månader till innan han på allvar bröstar upp sig.



För övrigt rapporteras:
Vissa har nu åkt på träningsläger till Idre, det blir nog kallt. Men dom kanske kan träna på snö, vem vet..
Vissa har åkt på träningsläger till alperna, det blir nog varmt. Men dom kanske kan pool-simma sig i form.
Vissa har åkt till Bohuslän o nån liten ö för träning. Det kanske kan finnas nån liten rundbana för rullskidor på ön, vem vet.

Mia Engvall gjorde ett kanonfint lopp förra veckan, Båstad halvmarathon, en kuperad bana.
Om jag förstått rätt blev Mia nia.
Jag har inte fått någon rapport från henne, men allt tyder på att hon gjorde en riktigt bra insats.

Rullskidbanan i Töllstorp är kanon, glöm inte att träna på den ni som är hemma o har möjlighet. För mer ovana rullskidare rekommenderas lite trögre hjul innan man lärt sig backarna o kurvorna, men banan är jättefin och kommer att bli ett värdefullt inslag i träningen framöver.

Ha en bra sommar !!!
       



torsdag 25 juni 2015

Ultralöpare bortkomna på träningsrunda


Onsdag kväll 23.30.
Ett sent mobilsamtal från öde skogar uppåt Åsenhöga:

-Hej, det är Samuel (Ling) o David (Oxenlöw).  Vi har sprungit fel..... vi har sprungit jättelänge och är frusna, trötta o hungriga... vi har sprungit vandringsleden i fyra och en halv timma nu... från fågeltornet på Store mosse.... vi skulle till Hestra      men vi är bortkomna.. det är jättemörkt...
Kan nån sätta sig i bilen o hämta oss?  Ta gärna med pizza.

Räddningspatrull Bolmgren o Pettersson tog en snabb konferens, lyckades fixa pizza o 2 liter Coca-cola, satte sig skyndsamt i bilen o drog iväg.
Vi hade uppfattat en svag GPS-signal från reningsverket utanför Åsenhöga.

Och där satt dom.
Två grottmänniskor fångades i billjuset, ihopkrupna på en liten skogsväg.
Det var synd om dom.

Dom angrep pizzan med djurisk stenålders-hunger.
Det var en vacker syn.




Fattar ni vad vi håller på med i LGR-gänget..?
Inte vi heller.

tisdag 23 juni 2015

Motionsliv i Gnosjö

Det var en gråmulen afton i juni.
Rullskidebanan i Töllstorp hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, den nyligen utlagda asfalten lyste oljesvart mot de gröna tallarne.
Ännu hade ingen mänskofot trampat dess yta, än mindre hade något gummihjul rullat över dess förföriska glans.
Ett och annat nedfallet träd syntes ännu efter alla oväder, men dess döda stammar sjödo av liv.
Där krälade skalbaggarne, där borrade barkborrarne, där syntes flitiga myror samla byggmaterial till sina ståtliga hus.
Den uppmärksamme hörde trädkryparne snattra, skatorna kraxa och morkullan gäspa.
Där var ett liv och ett kiv som man icke hört sedan midsommardagen förriga året.
En o annan blåklocka vippade längs asfaltens rand, men även hundkex, ormbunke, malört och absint hade slagit rot och gav prydnad åt omgivningarne.

Plötsligt döko två långbenta varelser upp bakom vallaboden.
Thomas o Isak hade bestämt sig för att vara de första som vågade sig ut på den jungfruliga marken.
Att det fans en liten skylt "Beträd ej rullskidebanan före Midsommar" låtsades de båda inte se.
Sakta och vördnadsfullt stako de båda ett varv. 
Först åt fel håll, sedan korrigerat till rätta riktningen.
Dagen till ära var dom beklädda med treans tröga rullskidor för att icke riskera falla och besudla banan med sitt skrubbade blod.
- Man fattar ju typ inte riktigt hur banan går, sa Isak.
- Nej, men idag äro vi ju typ  lite trögare än vanligt, replikerade den alltid lika slagfärdige Bolmgren.
- Det är i alla fall ljuvligt och alldeles underbart att få fara omkring här, sa Isak.
- Det är vackert, sa TB
- Sven och hans medhjälpare tycks ha utfört ett utmärkt arbete, sa Isak
- En prydnad för Töllstorp, sa Bolmgren
- Tror du banan är lagom svår, frågade Isak.
- Det tror jag , sa TB, möjligen kan den vara i nedförsbackigaste laget för vissa Åsenhögabor.
- Men dom borde klara det, sa Isak.
- Man kan tycka det, sa Bolmgren och suckade.





På annat håll utspelade sig andra äventyr:

Marina Pettersson visade ånya vilken framstående löpare hon är, var hon möjligen första
Gnosjöare att klara Birkebeinelöpet, 21 km i närheten av Lillehammer i Norge. Strongt!

Hugo Bolmgren gjorde en riktigt fin prestation på Gullbrannaloppet, dryga 24 minuter på de fem kilometrarna.
Före sig hade han Henrik och Lina Alm, bakom sig de något snopna näringsidkare Thomas B, familjeföretagaren Andreas P, direktör Ottosson samt fröken Lena Bjuvensjö.
Det fanns vissa frågetecken kring bansträckningen detta året, vilket en argsint TB markerade genom att riva av sig nummerlappen före målgång.
- Ja, det var mycket försmädligt säger en uppriven Bolmgren. Pilarna i skogen var ju riktade åt alldeles galet håll.  Jag inser nu i efterhand att jag borde följt mitt eget huvud istället för pilarna.
Istället förlitade jag mig på den framförvarande - betydligt mer oerfarne - Hillerstorpslöparen David Oxenlöw. När han sprang fel så gjorde jag det också. Typiskt !
-Jag håller med Tompa, säger Andreas P. Men vi hade trevligt ändå tycker jag.


  

Nämnas bör även följande händelser:

Torgny Sundquist och Jonas Sigvardsson har synts vingla runt på rullskidor senaste dagarna. 
Dom har även synts på apoteket efteråt.

Det blir ofta bra när AP hittar på nya löprundor.
Senaste dagrna har vi provat:
- Naturreservatet söder om Haverdal, där fanns många väldigt krokiga tallar.
- En trevlig runda över Gynnås och Bondarp, där fanns många bångstyriga hästar. 

Det blir ofta jobbigt när Henrik hittar på träningar.
Jag har bl a haft en nära döden-upplevelse vid stakmaskinen nyligen. Det var roligt.

Samuel Ling o Gullbrannavilsne Oxenlöw tränar för ultravasan.
Onsdag kväll ska dom visst springa fyra timmar.
Själv tänker jag springa 15 sekunder. 40 gånger. Ihop med en massa andra tokfolk. På Isaberg.
  






söndag 14 juni 2015

Victor Persson triumferade i Järnbärarloppet !


Tekniske studenten Victor Persson kom hem till Gnosjö och visade ryggen för alla lokallöpare.
Lätt i steget tog han ledningen, öppnade i ett hårt 3,20-tempo.
Bakom honom kämpade Henrik Alm, Viktor Park, Marcus Aronsson, Mattias Lundell och Andreas Ljungkvist om de återstående pallplatserna.

Det varma och soliga vädret pressade löparna hårt, turligt nog var banan relativt flack och lätt-sprungen.
Till slut delades medaljerna ut enligt följande:

Victor Persson  36,57
Henrik Alm       38,12
Viktor Park      38,46

Nämnas bör även att loppets yngsta deltagare, 13-årige Axel Elmblad gick i mål på nionde plats med fina 43,08 strax följd av loppets absolut äldste deltagare, den dock fortfarande levande Thomas Bolmgren (43,31).
Ständige elvan Andreas Pettersson 44,31,. en överraskande bra tid för Andreas.
- Ja, säger Bolmgren, inte trodde jag att min träningskompis AP skulle vara så nära mig i det varma vädret, där brukar han ha problem. Men, men, man ska aldrig underskatta en medtävlare och idag var Andreas återigen farligt nära mina bakhasor.



Unge Axel Elmblad frågades ut av lopp-kommentatorn efter loppet:
-Axel, en fantastiskt bra prestation. Grattis!
-Tack, det gick bra, men jag är törstig nu, nån som har en Fanta?
-Det ska vi nog ordna, men säg, är det farsan som tränat dig till denna nivå, han är ju en välkänd träningsprofil?
-Nä, han håller mest till i skogen nuförtiden. Dessutom begriper han sig inte på löpning, han höll ju mest på med längdskidor. Nån gång på åttitalet tror jag att det var. Jag var inte född då.
-Okey Axel, nu får du fira segern med en rejäl Fanta, det är du sannerligen värd.
-Ja, jag ska bara hitta pappa först. Tyckte jag såg honom nyss vid chokladhjulet. Fast nån sa att han satt o baddade Bolmgren med isvatten, jag vet inte.

Påpekas bör att Gnosjö - enligt resultatlistan - belade 14 av de 16 första platserna.
Påpekas bör även att Åsenhöga dock beslagtog ett flertal placeringar mellan platserna 17-21.
I målfållans vimmel syntes t ex återigen Åsenhögas Grand Old Man, Pär Simonsson, en kämpe som dyker upp där man minst anar det

Linda Matsson Anderstorp var snabbast bland tjejerna, och Monika Hellström segrade på korta banan, 5km.

På fotot:  Victor Persson o Monika Hellström
 .


VÄTTERNRUNDAN:
Det finns dom som skriver betydligt mer informativt än jag om cykling.
Benstarke rörledningsdirektören Erik Svenningsson blev - så vitt jag vet - bäste Gnosjöbo från Motala till Motala.
Dryga nio timmar är en finfin tid, vilket även gäller för hans hustru Petra som cyklade i mål ett par timmar senare.
Av de tolv Gnosjöcyklister som gick i mål noterar jag att fyra arbetar inom Swemix-gruppen.
Tre från Fig Metall och en från IRE.
Bra kämpat !!!






tisdag 9 juni 2015

Kort notis om långt lopp


Samuel Ling är ju en ultralöpare av världsklass  god Gnosjöklass.
Tillsammans med vapendragaren David Oxenlöv genomfördes gångna helgen Hallands Ultra, 50 km i terrängen runt Halmstad.
Dom ser väl detta som en lätt uppvärmning inför Ultravasan i Augusti.

Det finns en del att läsa på loppets egen websida, här får ni hålla till godo med Samuels ryggtavla när han stretar upp för en backe på slutet.

Bra gjort, 50 km är långt!




Diverse övrig info:

Den Hultska träningsgruvan nu är reparerad från föregående veckas omfattande skadegörelse (se föregående inlägg).
Stakmaskinen är reparerad, skruvöglan justerad och väggen har fått en förstärkningsskiva.
Tur man är en händig karl..

Vi håller på att få en ny skidåkare av rang i Gnosjö.
Viktor Park har börjat bli riktigt vass på rullskidor och tränar flitigt.
Enligt Henrik Alm har Viktor (citat) "betydligt bättre fysiska förutsättningar än t ex Isak o Samuel" vars kroppar snarare är byggda för varpa (Isak) respektive gång (Samuel).
Henrik är ju elitidrottsman, så det han säger stämmer oftast.

Cyklisterna herr P-O Nedstedt och herr Erik Svenningsson syntes ute på tisdagskvällen.
Förberedelser till Vätternrundan pågår.
Det var lätt att se skillnad på herrarna då den förstnämnde hade grön cykel och den andre hade inte grön cykel.









 

torsdag 4 juni 2015

Fina kompisar man har..


Det händer ju att jag bjuder in några av mina kamrater till träning i den Hultska träningsgruvan.
Där har jag fixat en del enkla redskap, många av dom passar bra om man vill köra s.k. cirkelstyrka, särskilt med tanke på längdskidåkning.

Följande LGR-medlemmar var inbjudna i går kväll:

Henrik Alm
Sara Karlsson
Viktor Park
Isak Nilsson

Dessa medlemmar orsakade följande skador på min träningslokal:

                                                  Henrik Alm - som inte borde se så glad ut.....


.....förstörde väggen genom att försöka kasta en tung medicinboll RAKT GENOM DENSAMMA.
Sprickan syns inte så väl, därav markerad med ett kryss. Men en ny vägg måste sättas upp likväl.


Sara Karlsson.. 
.....drog sönder min stakmaskin, vilket orsakat mig en mängd dyra rikssamtal ända till Jönköping, samt förmodligen en helkväll för att personligen reparera densamma. Hon borde inte se så himla nöjd ut hon heller! Enda trösten är att hon vred höger knä ur led vilket framgår av bilden.


Viktor Park
Behagade krossa infästningen till vår situps-matta.
Ett välriktat hugg med en skivstång knäckte den ganska kraftiga skruvöglan, 
Viktor ses här tillsammans med några av sina motionsvänner i B-laget (bilden är från senaste Hillerstorp Advanture Race, ett ganska intetsägande lopp med mediokert startfält i en ort nära Gnosjö).

Här ser vi fotografiskt bevis på den numera snedvridna och böjda skruvöglan, även väggen fick fula blåmärken av det obefogade hugget.


När jag frågade Viktor varför han bar sig åt på detta viset fick jag bara ett grymtande svar som nog handlade om att han "behövde stärka sina alltför svaga triceps".
Jaha.

Nu kommer det att gå en liten tid innan vi kan träna hemma igen. 
Väggen ska lagas och reservdelar till stakmaskinen införskaffas.
Situpsmattan får väl ligga kvar på golvet och förhindra övriga familjemedlemmars (läs Hugos) sportaktiviteter.

Jag nämnde att även Isak var inbjuden.
Han dök dock inte upp, emedan han (citat) "har sin evinnerliga vårsådd att tänka på"




Slut för idag.
Nu tänker jag springa 5 km med en kompis man däremot kan lita på i alla väder, Andreas Pettersson.