Marcia Longa blir ett getingbo!

Nu börjar det dra ihop sig mot det italienska skidloppet Marcia Longa  "Den långa marchen"
Ett långlopp som kanske räknas som det mest prestigefulla efter Vasaloppet.
Jag rekommenderar alla att följa loppet Söndagen den 29/1.

Här några av de Småländska favoriterna:

Sara "Lusekoftan" Karlsson.
I toppform som vanligt.
Står hon på benen i de hisnande nedförsbackarna?
Klarar hon publiktrycket genom Predazzo?
Kommer hon ihåg att vinkla ut armbågarna ordentligt i uppförsstakningen?
Flyttar framförvarande Blåbärsgubbar på sig så att inte hennes framfart hindras?
Hur många positioner förbättrar hon sig i slutbacken?
Det blir spännande att se vilken placering hon får.

Isak "Skogshuggarn" Nilsson
I toppform.
Men trivs denne Vasalopps-ensling i de mer folkfyllda italienska bergen?
Har han valt godkänd stavlängd?
Kommer han att känna sig hotad av den internationellt mer erfarne Bolmgren?
Frågetecknen är många.
Men förmågan är stor.

Thomas "Northug" Bolmgren
Likt sin norske kollega har han inte riktigt hittat formen denna säsongen, men nu närmar det sig viktiga tävlingar.
Hinner han bli i gammalt gott slag?
Får han fart på sina Fischerskidor, eller tvingas han ta fram de nya oprövade Madshus Superaction Doublepole Fleximax Swishboombang?
Kommer hans igenfrusna högeröga att hinna tina till Söndag?
Kommer hans mentala uppladdning (se nedan) att föra honom framåt?
Frågetecknen är ovanligt många..

Daniel "Vallakungen" Petersson
Alltid bäst när det gäller.
Har han även i år fått fatt i de absolut dyraste och mest okända glidvallorna?
Har han hittat rätt i tyngdöverföringen nu när det blir ett staklopp?
Blir pressen från vännerna Lukas och Anders alltför stor?

Lukas "Hang On" Törefors
Obegripligt bra på att "hänga på" framförvarande skidlöpare.
Släpper aldrig en rygg.
Nu gäller det bara att han inte hänger på den som ligger näst sist, då kan detta äventyr sluta riktigt bra.
Stark i branta uppförsbackar, emedan han där (som han själv säger) "verkligen kan visa min enorma kapacitet".
Det lovar gott inför slutbackens krävande stigning.
Det sägs dessutom att han med några trådstumpar lyckats knåpa ihop egenutvecklade strömlinjeformade skidbindningar, mycket intressant.

                                                                


Anders "Smeden" Liljedahl.
Inte officiell medlem i GFK, men han är från Reftele och det får väl duga eftersom han camperar med oss andra.
Ett fullkomligt oskrivet kort, men sägs vara groteskt stark på flacken.
-Jodå. säger Anders, Refteles flacka jordbrukslandskap har gjort att jag utvecklat en särskild förmåga att hålla fart på platta partier, därmed borde ett lopp i alperna passa mig som handsken, se upp där!

Anders fortsätter kaxigt:
-Jag är inte här för att förlora, det kan jag säga, och det första jag kommer att göra när vi ankommer Cavalese ikväll är att söka upp ett skidspår o staka bort resdammet från kroppen
-I stort sett allt jag kan om skidåkning har jag lärt mig av Johnny Liljedahl. Och han gick gymnasiet ihop med "Northug"Bolmgren så därigenom har jag liksom indirekt tillskansat mig stor kunskap.
-Jag räknar dessutom med att klara förberedelserna bättre än de övriga eftersom Refteleska och italienska påminner mycket om varandra. Ett flertal ord är gemensamma, så som t ex spaghetti, traktor, gösselstack och parmesanskinka.

Henrik "Superman" Alm.
Här har vi vår normalt sett främste skidlöpare, och formen är mycket god.
Men släpper Norrmännen fram honom?
Hinner han fixa skidhandskar eller tvingas han köra i Lovikavantar?

Med på resan finns även ett antal andra supportrar samt Vätskelangaren Ingemar "the Butcher" Karlsson.

Allt talar för stora GFK-framgångar !!

Sensationella framgångar för GFK´s skidåkare

Herkuliska prestationer utfördes i helgen av flera GFK-skidlöpare.

Henrik Alm kom 9:a i den nationella långlopps-tävlingen i Värmländska Långberget!
Henrik var bara halvannan minut efter segraren, en mystiskt gränsöverskriden norrman.
En riktigt välförtjänt och stark prestation av vår elitåkare.
På frågan om detta var en maximerad prestation av den nu i H35 tävlande Henrik blev svaret
- Nej nej, här finns mer att ge. Nu ska jag snart iväg på höghöjdsläger, sen blir man ännu starkare..

Sara Karlsson kom 7:a i Götalandsmästerskapen som gick av stapeln i Tranemo.
Nyblivne fästmannen Isak Nilsson blev 24:a i samma tävling där även Viktor Park gled in på en fin 36: plats.
Här ser vi det unga paret avfotograferade med en s.k. "självis".

Hur upplevde ni loppet?
- Vet inte riktigt, säger Sara, vad tycker du Isak?
- Kommer inte på nåt att säga, tänker bara på dig Sara, vad tyckte du?
- Vet inte Isak, jag åkte bara o tittade efter dig hela tiden.
- Samma med mig Sara, jag ville ju egentligen bara att loppet skulle ta slut så vi kunde få åka hem till Hyltan igen, du o jag Sara.
- Jag också Isak, det var nästan det enda jag tänkte på.
- Så tänkte jag också Sara.
- Jasså , tänkte du på samma som jag då.
- Jag tycker o tänker ofta samma som du Sara.
- Å jag samma som du Isak.
- Så bra att vi tycker lika du o jag Sara, nu när vi är förlovade o allt.
- Det är jättebra, det tycker jag också Isak.


Nä, nu börjar det bli lite väl tjatigt..

För dom riktigt inbitna vill vi istället redovisa resultat från en avlägsen resultatlista.
I "Moraloppet" deltog herrarna Bolmgren och Björnell, sekonderade av den för säkerhets skull hastigt inkallade läkaren Mikael "Doc" Olsson samt materialförvaltaren Marcus Björnell.
Bolmgren lyckades bli 9:a i H50, emedan Björnell pressade in sig efter 41:a åkaren i klassen "Motionärer".

Några kommentarer?
- Nja, säger Bolmgren, "Doc" fick behandla ett igenfruset öga, dessutom blev skidorna lite åtgångna i den kärva snön, men annars är allt bra. Resultatet kunde väl varit både bättre och sämre, men det var en blixtrande fin skiddag på min ära.
Jag lyckade bli 9:a i klassen "levande Fossiler", får vara nöjd med det.


                                               

Björnell?
- Jodå, mycket mycket nöjd. Bolmgren fick visserligen rätt i sin uppmuntrande förutsägelse att jag "aldrig går under tre timmar på den tuffa banan", men det finns andra saker att glädjas över.
Häromdagen blev jag - med skidorna på - stående i en vak hemma vid Götarpssjön. Det upplevde jag som lätt överraskande och jag har alltså mycket god anledning att vara nöjd med att överhuvudtaget befinna mig på fast mark igen.
Nu hade jag visserligen hela tiden stora delar av min kroppshydda ovanför vattenytan, men lite kallt blev det allt om knäna.
Jag fick lugnt o stadigt böja mig ner och knäppa av de på botten stående skidorna.
Med dessa i ena handen och med stavarna i den andra kunde jag någorlunda behändigt ta mig upp.
För att behålla lugnet visslade jag hela tiden Ålefiskarns vals, men väl uppkommen blev det en ganska hastig promenad i till värmen i min närbelägna bostad.

                                          Se där så äventyrligt GFK:arnas liv kan vara!