Tävlingar o annat.

Det är lopp hit o lopp dit, jag får hålla mig kort för att beskriva några valda episoder:

På Lördagen samlades vi som vanligt så här års i Åsenhöga.
Det numera väletablerade loppet där bjöd på sol, trivsel och utmärkt organisation.
Skidgymnasie-killarna visade att man ska vara ung, lätt o snabb om man ska hamna på pallen,
Edvin Claesson, yngre bror till förra årets segrare, vann på 34,00.
Den ende som störde dom var elit-Henrik.

-Henrik, du lyckades bli trea, hur känns det?
-Ja, det ska jag säga dig Thomas, att jag är allt annat än helnöjd. Mina ben var tunga som tegelstenar, mina barn är sjuka och Lina har bosatt sig i källaren för att sova. Själv har jag inte fått en blund på tre dygn.
-Jaha... det låter tungt. Men du piggnar nog snart till igen, det brukar du ju göra.
-Vi får tro det, just nu känner jag mig nästan som en 53-åring eller nåt, fy bubblan.

I övrigt vill jag peka på bra prestationer av t ex Samuel Elmersson, Axel Elmblad m.fl. m.fl.

Bra löpningar gjordes även på de kortare banorna.
Vi såg t ex en hård kamp mellan de tre vännerna Joakim Jonsson, Hugo Bolmgren och Jakob Vallesjö. Joakim var allra snabbast av dessa tre "fotbollsgrabbar", men bra sprungit allihopa.

På Fredag fortsätter Gnosjöklassikern med Hillerstorp Adventure Race, åk dit o spring !

Något längre bort befann sig Samuel Ling, David Oxenlöv och Tina Molin.
Det gällde för dom att till fots ta sig från Berga by till Mora. Just det..., till fots.
90 mäktiga kilometrar, ihopsamlade till "Ultravasan".
Den erfarne Ling gjorde ett jämnt och stark lopp och tillryggalade distansen på dryga 10 timmar.
En timma efter honom anlände nybörjaren David, som enligt egen utsago släppte Samuel i Evertsberg eftersom han "var trött på att se hans rygg". Klokt beslut.
Ytterligare någon timma senare sprang Mjogaryds-tränade Tina Molin in under målportalen, första Gnosjötjej att klara hela Ultravasan (Julia Ling sprang halva förra året).

Nämnas bör att Burseryds Niclas Hansson sprang ett par timmar snabbare än de bästa Gnosjöatleterna, väldigt bra gjort. Niclas är även mycket god skidåkare.
Outstanding var dock Moras egen världsstjärna Jonas Buud. Han sprang på ca 5,45 och utklassade sina internationella konkurrenter.  
Hur bär han sig åt..?

Den ende som möjligen kan svara på det är vår egen Andreas Pettersson. Vid senaste löpträningen var han så lik Jonas Buud att vi faktiskt trodde att det var han.
Isak var osäker en lång stund och envisades med att ideligen fotografera den blå- och kepsklädde AP. På bilden syns även TB och Alfred Larsson.  På bilden syns inte Mattias Lundell särskilt väl emedan han är gömd bakom den reslige Bolmgren och Isak Nilsson syns definitivt inte alls då han är gömd bakom den lilla kameran.

Men det har hänt ännu fler saker:
Isak o Sara drog iväg till Trollhättan på Lördagen, där deltog dom i Alliansloppet, Sveriges största rullskidtävling 48 km.
Eliten vann på 1,45 , men Isak gjorde en jättestark åkning och var bara 20 minuter bakom, starkt!
Med rätta var han nöjd, både med sin egen prestation och med banan.
Sara var något mindre tillfreds. Hade oturen att falla strax efter starten och när hon skulle jaga ikapp brände hon en del krut som hade behövts på slutet.
Vid rullskidåkning gäller det att -som på cykel- försöka ligga i rygg för att minska luftmotståndet. Hamnar man då i fel klunga eller ensam går det betydligt trögare.
Sara gjorde dock även hon en mycket bra tid,  2,31. Hade det inte strulat så mycket för henne hade det varit ytterligare några minuter snabbare.
Trött o krampande nådde hon målet, som vanligt hade hon gjort sitt allra bästa.

Ja, så  var det lite om Fuskträningar då:
- Kvarnsund syns ute mest hela tiden, han blir nog farlig framåt hösten i både löpning o skidor..men Lars , det ÄR okey att träna i dagsljus också..
- Mikael Larsson tillhör de nya fusktränarna, vi har nu beslutat att Andreas Pettersson får bli övervakare.
- Marina Pettersson imponerade på Cykelvasan, hur många mil har det cyklats där i all hemlighet?
- Mikael Elmblad påstår nu att han är igång "med viss träning". Har nån sett honom..? Verkar EXTREMT hemlighetsfull (vilket vi inte är förvånade över).


Tyvärr måste inlägget avslutas med den information som de flesta redan känner till.
Vår motionskompis Niclas Nordenström ligger svårt skadad i Linköping efter att på cykel ha krockat med en bil mitt inne i Gnosjö.
Det enda vi kan göra nu är att tänka på Niclas och innerligt hoppas att han får bästa vård för sina allvarliga skador.  Det var verkligen ingen rolig nyhet som nådde oss på Torsdagskvällen, en påminnelse om hur snabbt livet kan förändras.
Här ser vi Niclas till höger, Daniel P till vänster. Bilden tagen för ett par år sedan i samband med Lidingöloppet.
Måtte den sympatiske Niclas få bli bra igen..

   

Nöjda efter bra körning

-Hej Isak, idag ska jag köra Gnosjö Kyrka - Anderstorp tur o retur. Men du får inte följa med.
-Nähä... varför inte det? Jag ska ju ändå ut o åka ikväll.
-Nä, idag vill jag göra en test var jag står, så då får vi inte hjälpas åt att dra. Man måste göra jobbet själv.
-Ok, fattar, men om jag lovar att ligga bakom dig då, eller låångt framför?
-Ja, då är det okey, häng med.

Sagt o gjort.
Två gubbar stakade iväg mot Atorp i god (ansträngande) fart. Vid vändningen gjorde Thomas en akrobatisk övning och fick ett litet försprång hemåt.
Detta hämtade den starke Isak emellertid enkelt igen och sida vid sida körde vi på tillbaka mot Gnosjö.

En riktigt bra tid registrerades och två nöjda åkare vilade upp sig på gräsmattan.

Nu gäller det att hänga med i svängarna..

..eftersom det händer nåt varje dag o varje helg för Gnosjö-motionärerna.

Viktor Park och Viktor Persson deltog i gångna helgens fjällmaraton/orientering "BAMM".
Den äger rum i Björkliden, långt uppe Norrland.
En tävling som sträcker sig över två intensiva löpdagar, och alltså kräver ryggsäck med övernattningsutrustning.
Man tävlar i par, och "Team Gnosjö Mountain Runners" presterade fenomenala placeringar. 4:a första dagen och 6:a den andra, inte dåligt. Detta gjordes dessutom med begränsad erfarenhet av orienteringens ädla konst.
De flesta lag springer den kortare varianten 50 km, men Gnosjögrabbarna valde den tuffare utmaningen 70 km.


Sara Karlsson lägger ner mycket tid på sin skidträning, därtill ett brinnande intresse för att förbättra sig.
Hon har imponerat rejält på ett par träningar på senare tid, det blir spännande att följa hennes vintersäsong om några månader, troligen kommer hon att ta ytterligare ett kliv från en redan bra nivå.
Kommande helg väntar hennes första framträdande i Alliansloppet, Sveriges viktigaste rullskidtävling.

Dit tar hon nog med sig Isak också.
På tal om rullskidor: Vi har ny nyttjat vår fina rullskidbana ett antal gånger. Den erbjuder fin variation gentemot det vanliga harvandet på cykelvägar o landsvägar. Fin träning!

Ett ännu större evenemang fanns att hitta i Mora, cykelvasan 2015.
Jag har mycket begränsad kunskap om denna sport, men begriper i alla fall att flera GFK:are gjorde starka prestationer.
Det finns många distanser och många klasser, jag kan därför inte beröra alla lokala deltagare.
I huvudklassen MTB 90 km vann Gislavedsbördige Alexander Wetterhall.
Men flera GFK:are hittas högt upp i listan:

Herrar:
Peter Enbom    3,03
Tony Sandqvist 3,15
P-O Nedstedt  3,17
Erik Sveningsson 3,18
Magnus Carlsson 3,25
Harald Hermansson 3,27  (8:a i sin klass..)
Jörgen Lindbäck 3,29
Martin Johansson  3,30
Gustav Kvarnvik 3,33
Tony Sjöblom 3,37
Jonas Eklund 3,57
Lars Kvarnsund 4,08
Bengt Larsson 4,32
Jan-Olof Carlsson  5,07
Emil Larsson  6,04

Tjejer:
Carina Ekström  3,51   (6:a i sin klass..)
Kristina Johansson 4,41
Sofie Andersson  5,40

Marina Pettersson samma distans "Öppet Spår" på utmärkta 4,12 !

I ungdomsvasan hittar vi två topp-placeringar:
Matilda Carlsson blev 7:a med superfina tiden 1,10,59
Elsa Karlsson 28:a med finfina 1,23

Bakom dessa hittar vi i motionsklassen på samma distans
Annie Bolmgren  1,42
Carl Nydén          1,43
Maja Carlsson     2,01
Samtliga åtföljda av utpumpade fädrer..
På nedan bild en laddad Annie inför starten:

Detta var de jag kunde hitta i resultatlistan tävlande för GFK.

En sak att påminna om:
Det fanns Gnosjömotionärer som var tidigt ute med cykling. På nedan bild ser vi den oefterliknelige "Börje på Näset" (frid över hans minne) i full aktion. Bakom honom Folke Andersson. Bilden från 1966.
Hjälmtvång rådde inte på den tiden, vad huvudbonaden kallas vet jag ej..

På hemmaplan noteras:
Förberedelser för Åsenhögaloppet pågår, hoppas vi blir många som ses där på Lördag.

Isak sackade i början av Måndagens långpass på rullskidor. Men kom som skjuten ur en kanon på slutet..

The original LGR-gänget (Thomas B, Michael H, Daniel P, Andreas P) lufsade runt LGR-sträckan på Söndagskvällen, det var trevligt. Ingen rekordtid men bra ändå!

Samuel Ling har ont i en tå, stör hans uppladdning till Ultravasan.
Det får ge upphov till en Limerick:

En tå ifrån Anderstorpsvägen
Gjorde Samuel Ling smått förlägen
Ty den blödde o stank
så han kände sig krank
Amputera! Det är enda utvägen.


Gonatt.





 

Så var vi plötsligt inne i Augusti

..... och vad utspelar sig då bland motionärer med anknytning till LGR-gänget?

Några noteringar som kommit till min kännedom:

Henrik o Lina tog med sig Samuel, Isak och Sara på träningsläger till Idre i Juli.
En förskräcklig massa träningstimmar blev det, efter vad undertecknad erfarit dock mest lågintensiva sådana.
Tydligen hade man även ägnat sig åt fotbollslek och cykel i stor omfattning, gäsp..

Bolmgren hade däremot förlagt sina träningsveckor till Italienska Val Senales, där många högintensiva höghöjdspass genomfördes.
- Jodå, säger Bolmgren, det stämmer bra det.
Här nere är dom ju vana att se bröderna Northug, Hellner, Cologna och liknande fantomer komma framfarande på rullskidor i bergen så när nu jag dök upp var inte så många förvånade.
Det fanns faktiskt dom som trodde att jag var en tidigare okänd äldre bror till den mer kände Petter.
Men det var naturligtvis ett smärre missförstånd.

Häromdagen kördes ett bra långpass, och det allra roligaste var att se Torgny på rullskidor, det var länge sedan.
Tyvärr har Torgny fortsatta problem med sina luftvägsinfektioner och är naturligtvis inte i toppform. Men Torgny gör vad han kan för att komma i form, vi får se hur hösten blir för honom.
Torgny sparrades av Alm, Kvarnsund o Bolmgren och turen gick över några långa backar förbi Målskog, Kalset, Kulltorp, Mjogaryd, Marieholm och Åsenhöga, in alles ca 46 km.

En annan dag körde Henrik livet ur TB och Isak genom att öka farten mellan Gn kyrka och Atorp tur o retur.
En riktigt bra tid presterades, delvis pga Henriks draghjälp i motvinden, hujedamej så stark han är.
När TB och Isak föll ihop vid kyrkparkeringen ökade Henrik farten ytterligare och stakade upp till Åsenhöga, puh !!

Måndagskväll innebär att Lasse Stenholm och Jonas Sigvardsson rullar iväg från den Stenholmska fädernesgården.
Denna veckan gick färden mot Anderstorp och i släptåg fanns jag och Janne Karlsson.
Vi kom iväg fint, men efter några kilometer fick Janne bekymmer med kramp i ett ben och fick avbryta. Som tur var hämtade denne kraftkarl sig snabbt.
Knappt hade vi lämnat honom åt sitt öde då plötsligt hans broder Ingemar dök upp från ingenstans. Han såg oförskämt pigg ut och hakade på oss utan problem. Vi körde Anderstorp, Tokarp, Stjärnehult,  Gnosjö Kyrka och så hem till Lasse igen. En fin o trivsam runda.
Stenholm kan numera stoltsera med ett nytt träningsrum i sitt uthus, en tjusig anläggning som säkert både han och hustrun Tina nyttjar frekvent.
I efterhand har jag hört att Ingemar - med rätta - var nöjd med sin åkning, emellertid var han dock rejält utmattad och lär visst ha somnat med kläderna på.

Andreas P har nu tagit tag i löpningen igen.
Vi kände på Åsenhögalopps-banan häromdagen och Andreas visade fin form. Visst, vi är en bit från de tider vi vill göra, men nu ska vi börja nöta löparskorna igen så vi kan prestera ett vettigt Lidingölopp sista helgen i September.  Och kanske ett par kortare lokala lopp dessförinnan.

Idag Onsdag var det så samling i Hults träningsrum.
TB, Viktor Park, Isak o Sara är ju standard-deltagare, men idag fick vi även med Markus Björnell, trevligt.

Jag hade lockat hit dom med löfte om grillad Vaggerydskorv efter träningen, och det gjorde tydligen susen.
Det blev en bra cirkelträning,
45 sek övning, 33 sekunder vila.  40 upprepningar.
Det blev mycket "plankan", vilken varierades med "vanlig planka", "sidoplanka", "Brinkplanka" "Karlsson på Taket-planka" samt i vissa fall "Isak i Hyltan-planka".
Isak föll tyvärr utmattad ihop på den allra sista, varpå ansiktet slog pladask i golvet, inte bra.
Resultatet blev katastrofalt för hans anlete, Sara blev lite tagen och ville inte se åt honom på hela kvällen.

Isak gjorde dock sitt bästa för att lyckas med korvätningen, men hade onekligen problem att uttala ord som innehåller bokstaven S
Det ljud som uppstår när han ska säga senap återfinns inte i form av någon känd bokstav i svenska alfabetet.
Det blev en svår kväll för honom.







    

Andreas framåt på rullskidor

Andreas går oroväckande snabbt framåt på rullskidor.
På några veckor har han - under överinseende av kursledare Bolmgren - sänkt sina tider på standardrundan Gnosjö Kyrka  - Anderstorp T o R med nästan tjugo minuter.

Bolmgren är häpen, och förklarar:
-Jodå, det är riktigt att AP tar stora kliv framåt i sin utveckling.
Tack vare lyhördhet under lektionerna har hans teknik utvecklats rejält. Han stakar nu med kraftfulla tag, åtminstone kortare stunder.
Problemet är att han fortfarande har en del problem med att få ordning på stavar o skidor vid träningens början, det brukar ta uppemot tjugo minuter på kyrkparkeringen innan vi verkligen kommer iväg. Där går mycken värdefull träningstid till spillo.
Men som sagt, det går stadigt framåt. Han har på tre försök presterat följande tider:  1,25     1,20   och senast 1,06!

-Andreas vad säger du själv om din utveckling?
-Jag är väldigt glad o tacksam, Det har jag för övrigt varit ända sedan jag var liten.
Bolmgren ger mig många fina tips, frågan är väl om broder Daniel hänger med mig när vi kommer in i Augusti.   Nu har jag också hittat ett pannband som fungerar, och jag har hört att dom kallar mig "den nye Kvarnsund", eftersom jag lutar lite åt höger när jag åker. Men det har jag tänkt kompensera med en iläggssula så småningom.

-Jaha, känner ni er hotade nu då av denne "coming man" framöver?
-Nja, fortsätter Bolmgren, än har han ju en bit kvar och jag känner nog att det får gå några månader till innan han på allvar bröstar upp sig.

För övrigt rapporteras:
Vissa har nu åkt på träningsläger till Idre, det blir nog kallt. Men dom kanske kan träna på snö, vem vet..
Vissa har åkt på träningsläger till alperna, det blir nog varmt. Men dom kanske kan pool-simma sig i form.
Vissa har åkt till Bohuslän o nån liten ö för träning. Det kanske kan finnas nån liten rundbana för rullskidor på ön, vem vet.

Mia Engvall gjorde ett kanonfint lopp förra veckan, Båstad halvmarathon, en kuperad bana.
Om jag förstått rätt blev Mia nia.
Jag har inte fått någon rapport från henne, men allt tyder på att hon gjorde en riktigt bra insats.

Rullskidbanan i Töllstorp är kanon, glöm inte att träna på den ni som är hemma o har möjlighet. För mer ovana rullskidare rekommenderas lite trögre hjul innan man lärt sig backarna o kurvorna, men banan är jättefin och kommer att bli ett värdefullt inslag i träningen framöver.

Ha en bra sommar !!!
       

Ultralöpare bortkomna på träningsrunda

Onsdag kväll 23.30.
Ett sent mobilsamtal från öde skogar uppåt Åsenhöga:

-Hej, det är Samuel (Ling) o David (Oxenlöw).  Vi har sprungit fel..... vi har sprungit jättelänge och är frusna, trötta o hungriga... vi har sprungit vandringsleden i fyra och en halv timma nu... från fågeltornet på Store mosse.... vi skulle till Hestra      men vi är bortkomna.. det är jättemörkt...
Kan nån sätta sig i bilen o hämta oss?  Ta gärna med pizza.

Räddningspatrull Bolmgren o Pettersson tog en snabb konferens, lyckades fixa pizza o 2 liter Coca-cola, satte sig skyndsamt i bilen o drog iväg.
Vi hade uppfattat en svag GPS-signal från reningsverket utanför Åsenhöga.

Och där satt dom.
Två grottmänniskor fångades i billjuset, ihopkrupna på en liten skogsväg.
Det var synd om dom.

Dom angrep pizzan med djurisk stenålders-hunger.
Det var en vacker syn.

Fattar ni vad vi håller på med i LGR-gänget..?
Inte vi heller.

Motionsliv i Gnosjö

Det var en gråmulen afton i juni.
Rullskidebanan i Töllstorp hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, den nyligen utlagda asfalten lyste oljesvart mot de gröna tallarne.
Ännu hade ingen mänskofot trampat dess yta, än mindre hade något gummihjul rullat över dess förföriska glans.
Ett och annat nedfallet träd syntes ännu efter alla oväder, men dess döda stammar sjödo av liv.
Där krälade skalbaggarne, där borrade barkborrarne, där syntes flitiga myror samla byggmaterial till sina ståtliga hus.
Den uppmärksamme hörde trädkryparne snattra, skatorna kraxa och morkullan gäspa.
Där var ett liv och ett kiv som man icke hört sedan midsommardagen förriga året.
En o annan blåklocka vippade längs asfaltens rand, men även hundkex, ormbunke, malört och absint hade slagit rot och gav prydnad åt omgivningarne.

Plötsligt döko två långbenta varelser upp bakom vallaboden.
Thomas o Isak hade bestämt sig för att vara de första som vågade sig ut på den jungfruliga marken.
Att det fans en liten skylt "Beträd ej rullskidebanan före Midsommar" låtsades de båda inte se.
Sakta och vördnadsfullt stako de båda ett varv. 
Först åt fel håll, sedan korrigerat till rätta riktningen.
Dagen till ära var dom beklädda med treans tröga rullskidor för att icke riskera falla och besudla banan med sitt skrubbade blod.
- Man fattar ju typ inte riktigt hur banan går, sa Isak.
- Nej, men idag äro vi ju typ  lite trögare än vanligt, replikerade den alltid lika slagfärdige Bolmgren.
- Det är i alla fall ljuvligt och alldeles underbart att få fara omkring här, sa Isak.
- Det är vackert, sa TB
- Sven och hans medhjälpare tycks ha utfört ett utmärkt arbete, sa Isak
- En prydnad för Töllstorp, sa Bolmgren
- Tror du banan är lagom svår, frågade Isak.
- Det tror jag , sa TB, möjligen kan den vara i nedförsbackigaste laget för vissa Åsenhögabor.
- Men dom borde klara det, sa Isak.
- Man kan tycka det, sa Bolmgren och suckade.

På annat håll utspelade sig andra äventyr:

Marina Pettersson visade ånya vilken framstående löpare hon är, var hon möjligen första
Gnosjöare att klara Birkebeinelöpet, 21 km i närheten av Lillehammer i Norge. Strongt!

Hugo Bolmgren gjorde en riktigt fin prestation på Gullbrannaloppet, dryga 24 minuter på de fem kilometrarna.
Före sig hade han Henrik och Lina Alm, bakom sig de något snopna näringsidkare Thomas B, familjeföretagaren Andreas P, direktör Ottosson samt fröken Lena Bjuvensjö.
Det fanns vissa frågetecken kring bansträckningen detta året, vilket en argsint TB markerade genom att riva av sig nummerlappen före målgång.
- Ja, det var mycket försmädligt säger en uppriven Bolmgren. Pilarna i skogen var ju riktade åt alldeles galet håll.  Jag inser nu i efterhand att jag borde följt mitt eget huvud istället för pilarna.
Istället förlitade jag mig på den framförvarande - betydligt mer oerfarne - Hillerstorpslöparen David Oxenlöw. När han sprang fel så gjorde jag det också. Typiskt !
-Jag håller med Tompa, säger Andreas P. Men vi hade trevligt ändå tycker jag.

  

Nämnas bör även följande händelser:

Torgny Sundquist och Jonas Sigvardsson har synts vingla runt på rullskidor senaste dagarna. 
Dom har även synts på apoteket efteråt.

Det blir ofta bra när AP hittar på nya löprundor.
Senaste dagrna har vi provat:
- Naturreservatet söder om Haverdal, där fanns många väldigt krokiga tallar.
- En trevlig runda över Gynnås och Bondarp, där fanns många bångstyriga hästar. 

Det blir ofta jobbigt när Henrik hittar på träningar.
Jag har bl a haft en nära döden-upplevelse vid stakmaskinen nyligen. Det var roligt.

Samuel Ling o Gullbrannavilsne Oxenlöw tränar för ultravasan.
Onsdag kväll ska dom visst springa fyra timmar.
Själv tänker jag springa 15 sekunder. 40 gånger. Ihop med en massa andra tokfolk. På Isaberg.