Halv-vasan 2014 o lite annat

Halv-vasan 2014 blev en lite trög tillställning.
Plusgrader i Dalarna under en längre tid har gjort Vasaloppsspåren blöta och långsamma.
Det var inga problem att genomföra loppet, men de flesta fick köra med klister under skidorna vilket ju ibland vill "hugga" lite.

Det var inte så många som körde för GFK, så vitt jag vet bara jag själv, Ulf Runum och Mattias Persson.
Men söker jag på postnummer 335...så hittar jag även Arne "pastorn" Henrysson, Magnus "inredarn" Petersson, Magnus "arkitekten" Lindow och sist men inte sämst Leif "seglarn" Johansson.



Jag fick en målande rapport av min förre arbetskamrat Leif, den intygande att samtliga kroppsresurser tagits i bruk redan efter 3 mil.
Citat:
"Jag var totaaaalt slut efter 30 kilometer, fanns absolut ingenting kvar i kroppen att ta sig framåt med, inga segel att hissa..  men jag tänkte att... det måste gå...   så efter en kort paus drack jag ett par muggar blåbärssoppa kämpade vidare... och på något outgrundligt sätt lade jag den ena kilometerskylten efter den andra bakom mig....till slut kunde jag räkna ner de sista...3 kvar..  2 kvar..  1 kvar.. och där bakom hörnet såg jag den berömda klockstapeln....   äntligen i mål!"

Samtliga dessa seniorer ska en särskild eloge som genomförde ett tungt lopp med stor kämpaglöd, bravo!!

Ulf hade återigen osis och fick sin dyra Swix-stav sönderkörd.
I "Lundbäcksbackarna" ett par kilometer innan Oxberg behagade en medtävlare vara lite för närgången och när Ulf föll fick han dessutom staven överkörd så det bröts.
Nu är visserligen Ulf van att ligga ner.. men helst inte i snö.
Här ser vi Ulf fångad på bild just i själva olycks-ögonblicket.
En ovanligt snygg saltomortal på min ära!

Med rätta blev Ulf "ganska arg", men höll i sista stund inne hämndbegäret och lät sin konkurrent fara vidare utan blessyrer....
Tiden blev till slut 3,03.  Bra gjort om man ser till omständigheterna, dryga tre km med en stav.

Om Mattias lopp vet jag ingenting, men kan konstatera att han körde på klart godkända 3,20.

För egen del hade jag nöjet att ha elitåkaren Henrik Alm som åk-sällskap i år.
Han hade lovat hjälpa mig med både vallning och drickalangning, ett uppdrag han skötte perfekt!
Det som för mig naturligtvis är "allt vad jag orkade" är ju för Henrik ett "hyfsat träningspass".
Henrik stakade utan fästvalla hela sträckan 45km, dessutom några meter extra när han fick vända o plocka upp drickaflaskan som jag allt som oftast tappade i spåret...  (man är ju inte helt van att dricka i farten..).
Loppet gick fint, även om min bristfälliga träning sista veckorna gjorda att jag fick en o annan tydlig svacka.
Sluttid 2,26 och med den hyfsade placeringen 29:a.

Det om skidåkning.

På hemmaplan har vårträningen kunnat inledas tidigt för de löpintresserade.
Töllstorpsslingorna erbjuder perfekt underlag (och INTE skidspår som ju vissa andra vill ha..).
Andreas har redovisat ett par ordentliga pass, ett av dom tillsammans med Michael Hellström.
Jag har även sett Mia o Monica med löpardojorna på fötterna och en trogen skoslitare är ju Håkan Hansson.