15,2 km i skön sommarkväll

Följande typiska LGR-löpning tisdag kväll:

Kallelse utgick via sms till lämpliga löpare,  "Långa Bondarpsrundan från Rönngatan kl 19.40".
Ett lugnt 5,11-tempo var anbefallt.

Thomas o Kjell Bolmgren mötte upp i tid, så även Håkan Hägg.
Vi inväntade Andreas som duktigt förvarnat sen ankomst.
Michael fanns på plats, men ej ombytt "han var lite trött ikväll" (men rapporterade å andra sidan om fuskträning ihop med Daniel kvälleen innan).
Isak svarade att han vilar sig i form.

Vi satte iväg i ett skönt tempo, skogsvägen upp mot Bondarp.
Kjell visade tidigt att han var dragvillig, men vi höll nere tempot så som bestämt eftersom det dessutom var ganska mycket uppför.

Så vände vi ner mot Töllstorpsjöns norra ände.
Men redan här började Andreas sacka efter.... Vad var det med honom?..Mystiskt..
-Han brukar börja lite defensivt ibland, sa jag lugnande till de andra. Han kommer snart ifatt.

Men inte... Andreas försvann så sakteliga bakom oss. Mystiskt försvunnen bakom krökarna i skogen.

Vi andra stretade på runt bergarundan och Töllstorpsområdet, och tillbaka runt sjön upp mot Bondarp igen.

Nu återstod bara de sista 3,5 kilometrarna tillbaka nerför skogsvägen mot Gnosjö.
Kjell gjorde ett par smärre fartökningar, vi andra hakade på.

Så i mål på Rönngatan där Michael tog emot oss med stående ovationer.
Eftersom Andreas bil stod kvar förstod vi att han trots allt inte brutit, så med frågande min inväntade vi honom.

Och så kom han äntligen!

-Men Andreas, vad hände...vart tog du vägen??
-Jag fick ont i foten. Måste skaffa nya ortopediska inlägg.

Så är livet för ett åldrande LGR-gäng.