söndag 25 november 2012

Premiärlejonet Mats


Via ombud har jag lyckats få in ett dunkelt spionfoto på Mats Sjöberg.
Inte en sekund sparade denne fanatiske skidåkare när snön plötsligt överaskade oss på söndag-eftermiddagen.
Nej, ut i boden o fram med ful-skidorna och några klickar Rode Rossa.
Vid min korta intervju bekräftar Mats att:
- Jodå, det var fina spår i Granås idag. Visserligen stack det upp en o annan sorkhög, men med min fulländade teknik fungerade det fint ändå.
Jag hade bra klipp i diagonal-åkningen, och kände mig inspirerad av Hellners framfart i stafetten tidigare idag. Tycker nog vi har vissa likheter i åkstil, det kan jag säga helt ärligt.


Återigen visar Mats att han är på hugget!

I övrigt genomfördes på söndagen - strax innan snöfallet - en rullskidträning.
Bosse o Isak körde ett varv runt Hären, Torgny o Thomas två.
På så sätt fick de båda förstnämnda ihop 19 kilometer, de senare 40 kilometer.
Jodå, så var det..

Isak kunde emellertid rapportera en imponerande 45-kilometersrunda med sin Sara från lördagen.
- Men, säger Isak, det är inte helt okomplicerat att åka med min Sara. Skulle jag rycka lite i nån backe så blir hon inte glad på mig, hon har helt enkelt jättesvårt att förstå hur jag kunnat bli så otroligt bra som jag är. Visserligen är Sara också ganska duktig, men det är ju klart, så bra som jag är kan hon ju aldrig bli. Jag har rekommenderat henne att träna med Ski-Erg-maskinen, vilket jag för övrigt också är närmast superproffsig på.

söndag 18 november 2012

Det går utför för Bo.

Men som ni snart ska se luras rubriken...

Vi tar det från början:

Det började ringas runt lite om träning efter söndagslunchen.
Det slutade med att en bil fylldes vid Elektroarmatur. I framsätena Thomas o Torgny, i baksätet Bosse o Ann-Britt.

Bosse hade kläckt den lysande idé att vi skulle åka rullskidor från Hestra samhälle och ända upp till toppen på Isaberg.
Dessutom med ryggsäck innehållande löparskor så att vi väl uppe skulle kunna växla över till stavgång.

Vi parkerade i Hestra, och såg Ann-Britt fara iväg på banvallen mot Gislaved.
Hon tyckte nog våra bergsklättringsplaner lät alltför ansträngande och valde en annan rutt.
Vi andra tre samlade ihop oss vid träportalen som markerar vägen mot Isabergstoppen.

Och så bar det uppför.

Isabergsbacken är brant..! Ganska snart fick vi inse att ren dubbelstakning knappast var effektivt, utan vi fick ta till såväl stakning medelst frånskjut som ren diagonalåkning.
Pust o stön, pust o stön. Hej o hå.
Halvvägs en liten andningspaus eftersom det är lite nerförsbacke förbi bil-parkeringen, men sedan brant uppför igen.
Vi stretade på , Torgny några få meter före oss andra, men efter 11-12 minuters åkning var vi uppe. Pust!

Väl uppe vid tornet gömde vi rullskidorna bakom en buske och bytte om till löparskor.
Nu blev det intervaller upp och nerför hela långa gräsbacken två vändor.
Första gången med 30-sekundersintervaller, andra med mer fri löpning.

Mycket ansträngande träning, förhoppningsvis ger det lite resultat!

Så var det dags att avrunda, ta rullskidorna under armen och jogga nerför berget till stugbyn.
Där tänkte vi byta till rullskidor igen och låta cykelbanan föra oss tillbaka till Hestra.

-Verkar opraktiskt att bära så mycket, sa Bosse. Jag byter om till rullskidor här uppe istället och åker rullskidor nerför slalombacken till stugbyn.
-Hur menar du, sa Thomas o Torgny med en mun, du kan väl för allt i världen inte åka RULLSKIDOR nerför hela gräsbacken..??!
-Kan jag visst det , sa Bosse och for iväg.
-Vänta på mig, jag vill också prova, ropade Bolmgren.

Vilket han inte skulle gjort. Efter 50 meter stöp han, lyckligtvis med alla benpipor intakta.
-Ge dig inte på sånt där, flinade Bo, det är bara vi mer erfarna rullskidåkare som klarar den här typen av avancerad träning.
                        

Och med oklanderlig - om än något bredbent - stil körde Bo i full fart nerför hela backen. Från topptornet ända ner till stugbyn.
Gapskrattande beundrade Torgny och Thomas nerfarten, här fick Franz Klammer och andra störtlopps-specialister sin överman.

Så småningom kunde vi återförenas vid cykelbanan och stakade in till Hestra. Där mötte Ann-Britt upp och träningen var över för denna gång.
Men bilden av störtlopps-Bosse ska vi sent glömma....en spektakulär prestation!










tisdag 13 november 2012

Vinkåsbacken-attacken.


- Vi träffas i Vinkåsbacken (Kristinas väg) kl 17.15.
Så löd Torgnys sms till oss andra på tisdagen.
Intervaller uppför den ca 275 meter långa backen var anbefallt.

Först på plats var TB som hann med 3 uppvärmbings-åkningar innan Torgny punktligt dök upp.
Vi två körde sedan tio intervaller - dessutom på tröga skidor - redan detta var ganska ansträngande.

Så anlände då äntligen Samuel och Isak.
- Va! Har ni redan kört 13 rundor !? Skulle vi inte samlas nu, kvart över fem..??
Påpekas kan att klockan vid detta uttalande var 17,36...



Sålunda var dessa båda herrar hopplöst efter redan i början, men dom skulle kämpa länge o väl framåt kvällen.

Några meningsutbyten mellan 17.36 och och 19.25:

- Nu är vi uppe i 4, sa Samuel.
- 17, sa Bolmgren



-Vi siktar väl på minst 20, sa Isak.
-Jag åker hem när ni åker hem, sa Bolmgren.


-Vad i hela friden var det där röda som susade förbi, frågade Thomas.
-Torgny, sa Samuel. Det ser ut så när han tar i.
-Jaha.. jag trodde det var en norsk landslagsåkare.

-Vem i hela friden är det som står där uppe under gatlyktan, undrade Isak.
-Det är min tränare, sa Torgny. 
-Håll armarna nääära kroppen, ropade Sven.

-Var är Bosse, sa Torgny.
-Hemma hos Ann-Britt, sa Thomas. Men jag vet via Robban att han har tjuvtränat så till den milda grad att han hamnade med huvudet före i grannens häck. Roban fick hjälpa till att montera ut honom ur bladverket.

-Synd att det inte är några tjejer ute ikväll, sa Samuel.
-Dom kommer nog när det skymmer, sa Isak

-Tänker du aldrig ge dig, sa Isak
-Jag åker inte hem före er, sa Thomas. Litar inte en sekund på att ni inte fortsätter om jag skulle åka hem före er.

-26, sa Torgny
-13, sa Samuel
-29, sa Thomas

-Det räcker nu, sa Torgny.
-Det gör det inte, sa Thomas
-Det borde det göra, sa Samuel o Isak

Torgny lämnade nu arenan för att istället åka hem o träna sit-ups.
Ett par av de övriga började tappa koncentrationen, och fick anstränga sig alltmer för att räkna rätt.

-18, sa Isak
-32, sa Thomas.  Och nu byter jag tillbaka till trögskidor igen!

-24, sa Isak
-Nej, 25 ! sa Samuel (som är mer van att räkna)
-39, sa Bolmgren. Jag börjar bli lite trött i armarna, konstigt..

Strax därefter dök Isaks flickvän Sara Karlsson och även Sofie Holmgren upp.
Med rullskidorna och stavar i högsta hugg.

-Hur många rundor har ni kommit upp i, frågade flickorna.
-29, sa Isak o Samuel
-45, sa Thomas.
-Oooohhhh, sickena starka karlar ni måste vara, sa flickorna och himlade med ögonen.


Några minuter senare:
- 30!!, sa Isak. Nu räcker det för idag. Jag o Samuel måste hem nu.


- 49, sa Bolmgren, bara två till.. sen åker jag också hem. 

Så gick kvällen vidare.
Flickorna fortsatte sent in på  natten och under månens bleka sken körde
dom hela 24 upprepningar, inte illa !!

Tillsammans räknade vi alltså ihop inte mindre än 185 backar, en minnesvärd kväll.





-







söndag 4 november 2012

Korta notiser

Några notiser från senaste dagarna:

Mats Sjöberg utsågs härom kvällen till dagens "Järnman". Efter backintervaller med tillhörande armhävningar chockade han alla genom en överraskande tjur-rusning som lämnade alla oss andra med gapande munnar.

Torgny har varit lite krasslig, men tränar klokt nog ändå.
-När jag är sjuk brukar jag köra hantlar. Det kanske inte direkt hjälper men man blir stark i armarna, säger den kloke Torgny.

Andreas har fått upp ett fint löpsteg på senare tid.
Nu handlar det bara om att börja borra även i uppförsbackarna så kan tiderna snart komma.
Ett par fina LGR-rundor har presterats.

Michael har fortsatt problem med en fotbolls-skadad vad. Fick en smäll i landskampen mot Turkiet.

Daniel har en cross-trainer i källaren. Det är tur för honom det. För ute i naturen syns han aldrig. Förutom på en o annan fuskträning förstås.

Henrik Alm är med i Mattias Svahns nya längdskidåknings-bok. Det vet han förmodligen inte själv.

Samuel har nu ökat träningsdosen till två pass per dag.
-Jo, jag har ju hört av Bolmgren att ska man ner mot 5 timmar så är det nödvändigt. Det litar jag blint på. Dessutom hann han lära mig en del om vallning när vi var ute idag. Nu ska jag byta från Swix till tejp så man slipper klabba varenda gång. Enligt Thomas kan man använda vanlig el-tejp om man bara kör dubbla remsor, verkar ju både smidigt o billigt.  Bosse har visst kört på det ett tag.

Isak Nilsson har blivit lite förkyld.
Det tycker Samuel är "förtvivlat tråkigt".
-Måtte han bli frisk snart så han inte missar fler träningar. Särskilt som dom på söndagen när vi hade ett par härliga fartökningar med rullskidorna,och dessutom en stärkande löpning på kvällen.
-Isak är duktig på artificiell stakning, saThomas. Fast det är ju lite annat när det gäller att få bett mot asfalten eller snön. Där ligger vi en bit före. Hoppas han inte tappar mer nu i och med sin allvarliga sjukdom.
Då kanske han inte kommer upp från fjärde startled, eller vad tror du Samuel?
-Högst osäkert, knappt troligt.

-Har nån hört om Åke ska på träningsläger till Seefeld i år förresten?
-Nä, jag har inte hört nåt, sa Kvarnsund.
-Var inte så säker, sa Thomas, den mannen vet man aldrig var man har.