söndag 26 december 2010

LGR lever !! Juldags-löpning med god uppslutning.





Enligt gammal vana kallades till juldags-löpning för alla LGR:are.
Förutom den prestigefulla löpningen, lockade Rönngatan 5 med glögg och invigning av Michaels nya basturelax.
Inte mindre än 11 löpare (inklusive självaste Tomtefar) drog iväg på den snötäckta rundan.
På plats fanns även Daniel, som skötte fotografering och glöggservering, lite krasslig som han var.
Återigen bevisades att löpning (och skidåkning) är lag-sporter.
Visserligen presteras individuellt, men vad är detta värt utan de goda kamraterna i gruppen..?

Loppet drog iväg i makligt tempo, men redan från början delades de elva i två klungor, med Tomtefar mittemellan.
Andreas - som senare meddelades febersjuk på ytterst allvarlig nivå (37,8) - sackade lite med ansträngt anletsuttryck, dock hade han sällskap av ytterligare några i klunga 2.

Vid Marieströmsdammen gjorde Tomtefar ett mindre ryck och gick ifatt tätklungan som samlade ihop sig inför långa backen.
Denna avklarades galant, och benen var pigga på alla.

I nedförslöpan mot reningsverket anades att något skulle hända, och i Gåröbacken samordnades tidigare individuella småryck till en kollektiv fartökning.
Tomtefar fick nu släppa, varm i skägget som han blivit.

Så fortskred loppet i gott tempo in mot mål, avslutades på ca 42 för de bästa, lite längre tid för några andra.

Varm glögg langades ur röd skåpbil, därefter en stärkande bastu.

Epilog:
En av de mer flitiga medlemmarna åkte sedan direkt till Töllstorp för en timmes skidåkning. 7km-banan med några extra bergarundsvarv avnjöts bland snöiga och solbelysta granar.
Här anslöt Ekhults stolthet nr 2, Tryggve Gustavsson, och strax därpå lystrade vi till ett frustande "det är snöpremiär för mig" när även den gode Kvarnsund stretade förbi i en backe vid bergarundan.

Tyvärr får även meddelas att ytterligare LGR-medlemmar sedan blivit krassliga.
Men likt guda-grisen Särimner kan vi tröttas ut och slaktas varje dag, för att dagen därpå åter vara på benen.
God bättring önskas till alla.

Nu väntar Sylvesterloppet i Anderstorp för de hågade, väl mött där!

tisdag 14 december 2010

Alla skidåkare tackar tusenfallt...







...alla er som engagerat i er i spårdragning på senare tid.
GFK har ju många entusiastiska skidåkare, och just nu behöver vi inte åka långväga för att hitta fina spår.
Vi har varit både i Åsenhöga (tack Folke / Fredrik / Janne), och i Töllstorp (tack kommunens personal och Åke P / Sven S).
Hoppas jag inte glömt någon..
På båda ställena har skidspåren varit jättefina senaste dagarna.


I går (måndag sen kväll..) hade undertecknad och Daniel P en fantastisk åkning runt Töllstorps 7km-bana. (Delvis i el-belysning, delvis i pannlampans sken).

Vi körde 4 extravarv runt berget och njöt av varje sekund.
Skidorna jämrade sig lite i kontakten med den kalla snön, och de snötyngda träden ramade in den spårade stigen.
Det var bara när Daniel ville envisas med "långa kraftfulla diagonal-steg" i uppförsbackarna som det blev lite småjobbigt.
Å andra sidan kontrade TB med att pumpa armstakning tills Daniel skrek..
En minnesvärd skidträning !!

Blir det repris redan idag tisdag.....? Kallelse har utgått till "20.00 vid Brunte".'

Det kalla vädret sliter lite på den blå Swix-burken, men det är det värt för att uppleva så här fin skidåkning.

fredag 10 december 2010

Thomas utmanar kung Bosse, förlorar!




Har haft nöjet att tampas med Bosse i skidspåren på senare tid.
Uppe i Sälen (Kläppen) matchade jag honom hyfsat bra, men igår kom jag ner på jorden igen.

Efter en uppvärmning på Hestras tuffa 5km-slinga åkte jag vidare till Åsenhöga där jag stötte ihop med Bosse vid starten.

I lampornas sken satte han iväg som en ny-utsläppt mink.
Swish----swish---swish--- mellan granarna.
Först två benhårda varv "jag var ju tvungen att hålla fingrarna varma.." (som Bosses förklaring löd), och sedan ytterligare två varv i bra tempo.
Sen sa Thomas att han var TRÖTT och åkte hem!
Bosse knatade på ytterligare ett par varv..

Bosse visade sin styrka på hemmaplan.
Thomas försökte delvis förklara med "bumsiga vantar", trasig belysning i kurvorna och andra dumma bortförklaringar.

Bosse var helt enkelt riktigt stark!

måndag 29 november 2010

LGR-gänget trotsar vädret (som vanligt)



Från helgen kan följande aktiviteter nämnas:

Lördag: Hänvisning till tidigare artikel, men den härliga känslan från de fina skidspåren i Hestra sitter FORTFARANDE kvar.

Söndag: En splittrad dag med allehanda aktiviteter. Ett antal familje-aktiviteter (av sakral-, komsert-, och julskyltningstyp) kunde dock sprängas in mellan de olika tränings-passen.
Eftersom undertecknad anade att kvällen skulle innebära ett trevligt ruskväders-pass (men där jag ej kunde deltaga) fick jag istället börja dagen med 390 ryck i styrketränings-snöret.
Efter avklarad 1:a advent i Gnosjös vinterskrudade kyrka (med vacker körsång), hastade jag hem till löpbandet och genomförde ett GSF-pass.
(Den exakta betydelsen av denna förkortning hemlighålls, men det var den övningen som fick mig att slå Daniel i Lidingöloppet
Det enda jag säger är att den är skapad av Anders Gärderud. Fantastiskt effektiv tränings-metod. Enda problemet är att det är så besvärligt att få plats med trä-hindret på löpbandets begränsade yta.

Vid eftermiddagens konsert (med vackert musicerande LGR-Andreas + dotter Claudia m.fl.) strömmade LGR-medlemmarna in i lokalen. Runt lussekatter och ångande kaffe smiddes kvällens löp-planer, den ena järvare än den andra trots pinande snö-oväder.
Nåja, snacka går ju.... sms-rapporten från Göran meddelade sedan att det hade slutat med ETT social-varv (dvs prat-tempo) runt LGR.
Rapporten är dock bristfällig eftersom den lämnades av föreningens starkaste medlem, måhända var de andra avsevärt mer slitna...?
Huvudfråga: Var Michael med? (Han om ägnar sig mer åt att BYGGA tränings-lokaler än att använda desamma..)

lördag 27 november 2010

Härlig skid-dag i Hestra




Ryktet hade gått..det fanns bra skidspår på Isamon i Hestra.
När dessutom vädret var strålande på lördagen gick en liten karavan från Gnosjö till vår nord-västliga grannort.

Ganska kallt när man steg ur bilen, men extravantar placerades i vallaboden om det skulle behövas.
Och vilka härliga spår vi fick glida fram på!
Först en liten felkörning, där Thomas gav en grundkurs i hur man undviker grus-skidåkning, men därefter några härliga varv på en lättåkt 5km-bana i strålande solsken.

Daniel och Johan P nöjde sig med 2 varv, varav vissa partier ganska intensiva.
På varv två testade Bolmgren sitt nya hemliga vapen, superstaven SG168.
Flög fram i spåret, men insåg efter ett tag att den kräver mer axelmuskler än vad undertecknad besitter. Kommer att kapas till mer passande längd..
Bolmgren visade även hur man beter sig vid mindre vurpor, vilket uppskattades av de mindre erfarna skidlöparna. (Hemligheten är att 1: Inte ramla. 2: OM man ändå ramlar så stakar man som en tokig för att komma fatt de andra snabbt som rackan, samtidigt som man med viss finess borstar bort snö ur pjäxor och ansikte.)

Varv 3 och 4 genomfördes endast av de två mer uthålliga, Johan Holmgren ovh TB.

Efter åkningen träffade dessa två en mindre grupp blivande Vasaloppsåkare som för första gången i livet fått på sig längdskidor (av relativt fint märke..).
Då dessa såg vilka framstående skidåkare som fanns ute i spåret denna dag passade dom på att ställa en del frågor, typ:

-Min kompis sitter kvar i bilen o huttrar, hur får jag ut honom så vi kommer igång?
-Varför buktar skidan uppåt på mitten, har den kroknat i kölden?
-Hur gör man när man ska stanna, finns det nån slags broms?
-Säljer dom valla i vallaboden?
-Är det långt från Sälen till Mora?
-Vilket är bäst, dubbelstakning eller klassisk skidåkning?
-Kan du ta hand om min hund medans jag åker, han är snäll om man inte skäller på honom. Vi är nog inte borta mer än en timme.

Till slut bands hunden vid ett träd vid sidan av spåret (se bild) så vi fick åka hem och äta en välbehövlig lunch.
Hoppas vi kan åka snart igen!

söndag 21 november 2010

Rullblask i grådask.




Söndags-eftermidddagen innebar som vanligt rullskidor.
Efter diverse utprovning av olika arenor bestämde vi oss för att den bästa platsen var den blaskiga Vinkås-vägen. Orsak: Bra stavfäste. Viktigt för Daniel.
Det blev alltså back-intervall igen.

Åkare för dagen var
Johan Pettersson: Började med att bryskt hugga av nya staven i en vägbrunn. Så gör en riktig karl, men bör inom kort lära sig bättre stavhantering efter två malörer på kort tid. Den ende som för dagen insett att simglasögon var rätt utstyrsel.

Elmblad: Otålig tävlings-inriktad åkare som insett att hans bästa chans att nå toppen först är att ständigt tjuvstarta. Körde MINST lika många upprepningar som vi andra. Hävdade att han var uppe i 20 när vi andra räknat till 16.
Gnosjös genom tiderna bäste Vasalopps-åkare påvisade i efterföljande bastu skriftliga bevis på hur bra han var för 25 år sen, men höll även en mindre teori-kurs där han ledde i bevis att Oskar Svärds muskler mer består av fett än proteiner. Tycker det är roligare att basta än att sälja julkalendrar.

Bolmgren: Kämpade som en besatt för att komma ifatt Elmblad. Efter 12 upprepningar kunde han äntligen köra jämsides o passade då på att ställa två hundra olika frågor om hur man blir en bättre skidåkare. Men då orkade inte Elmblad svara längre.
Bolmgren förlorade alla stilpoäng genom snora mer än Wassberg. Bjöd dock på bastu o Trocadero som vanligt. Lovade att nästa gång köra i tvättade träningskläder.

Torgny S: Kör så stilrent att man kan tro att någon snörat ihop hans båda pjäxor.
Hans enda problem tycks vara att hjulen rullar alldeles för trögt. Om han nu ska argumentera att det "ger bättre träning" så vore det väl bättre att HELT PLOCKA BORT hjulen! Ende åkare som har egen servicepersonal. (läs: Sven S)

Daniel P: Klart snabbast. Nerför.
Dock något långsam i själva startögonblicket. Behöver därför träna explosivitet och inte bara att vara bäst efter 6 mil.
Ryktet säger att han tränar mer sång än skidåkning, men han påstår att det kan vara mentalt helt avgörande. Siktar stenhårt på att tampas med Harald som dock idag tränade ÄNNU hårdare i form av en långrunda löpning. Hans positioner är markerade på ovanstående karta.

Vi försökte även att via sattelit hitta Bosse, Kvarnsund och Johan H, men utan resultat. Måhända hade dom hamnat under något vallaställ, letande Blå Extra.

fredag 19 november 2010

Vad stoppar tre rullskid-galningar?





Inget!

Nu var det bestämt backintervall med rullskidor 16.15..... och då genomför man det!
Att det snöade ymnigt och att vinden pinade stoppar inte 3 matadorer.
Backe upp o backe ner på Vinkåsen.

Daniel ofta först i spåret, men jagad av vargarna Thomas o Bosse.
250 meter slakmota ger fin träning för armarna, särskilt som backen är lite brantare på slutet.
Bosse snabb som en kobra i starten, Thomas får upp farten lite längre fram.
Tung andhämtning vid toppen av backen, piggare efter att sakta ha rullat ner igen.

16 upprepningar börjar bli standard.

5 går bra, sedan tuffare.
Efter 9 rejält slaka armar, men då är 10 nära..

Bosse ramlade..
Bolmgren tittade ner o frågade omtänksamt: "Slog du dig.."
Vad svarar en hårding från Ekhult: Naturligtvis korthugget "Nä"
Snabbt uppe igen..revanschsugen..

Sedan ett par till på ren vilja.
13 o 14 lite lugnare
15 stenhårt
16.. nu räcker det för idag!

Nu får vi följa väderprognosen till söndag, hoppas på en 2-milare då med rullskid-gänget.

Dessutom är vi stolta över att vår skid-vän och inspiratör Henrik Alm pryder framsidan på "Vasalöparen", vår kvällslektyr på vinterhalvåret.

Tilläggas kan att undertecknad igår (torsdag) sprang sin första LGR-runda på bra länge.
Sysslingarna Andreas o Mattias Pettersson visade vägen, och i skönt tempo joggade vi runt mil-rundan.
Ett kort NÖDIGvändigt uppehåll fick göras på Holmgrens Metall, där Mattias absolut ville göra ett studiebesök.
Lyckligtvis (dock ej ovanligtvis) var fabriken bemannad av den alltid lika vänlige Bengt, som utan tvekan upplät företagets hemlighus.
Lättad kunde sedan Mattias förlänga steget ner mot Hylténs och vidare mot Gårö och ICA.
Andreas o Mattias avslutade i fin stil med en ruggig spurt de sista 200 metrarna!
Den något mer erfarne Bolmgren gäspade avslaget och lät ungtupparna vara först i mål.

måndag 15 november 2010

Vinkås-flås


Måndag kväll:

3 entusiaster sammanstrålade på Christinas gränd.
Jasså....vet ni inte vilket gata som bär detta ovanligt vackra namn?
Det är alltså en av de ny-asfalterade vägarna på Vinkåsen-området.
Perfekt för kort intervall på rullskidor!

Backen är en typisk slakmota, ca 250 m lång. Stretar man på flitigt tar den ca 50 sek att åka uppför.

Just så gjorde Daniel , Bolmgren och Johan Holmgren denna kväll.
16 gånger.
Det var härligt, och vi varierade tempot lite för att orka många upprepningar.

Kvällens skratt kom när Bolmgren utsåg sig till mänsklig slumpgenerator.
Han hävdade att han kunde ropa ett,två eller tre utan att först tänka på vad han skulle ropa.. (för att på så sätt slumpmässigt kommendera lämplig tempo-nivå.)
Daniel hävdade lika bestämt att detta inte var möjligt!
Bolmgren bevisade att det VAR möjligt genom att inför varje intervall högt utropa en slumpmässigt vald siffra.
HELT UTAN FÖREGÅENDE TANKE.
Ett agerande som för undertecknad faller sig helt naturligt.

Johan gapade mest av förundran.

Om någon tycker detta verkar svårt att förstå är det ingenting mot hur det är att försöka förklara det hela.

Pga kommunens lysande idé när det gäller gatu-armaturer kan inga bilder lämnas ut från kvällen. Men det får man ta i dessa besparings-tider.
Vi vill även lovprisa kommunens initiativ till grusning av cykelvägen mot Anderstorp.
Tur man äger en kvast.

Ny generation tar över LGR-rundan.


Från den gångna helgen kan följande rapporteras:

Hugo Bolmgren, 7 år har gjort debut på LGR-rundan.
Ledsagad av pappa Thomas knatade han runt milen i god stil.
Han har naturligtvis hört talas om rundan vid ett otal tillfällen..., och på lördagsmorgonen tyckte han att vi skulle klä på oss varmt och trotsa höst-rusket.

Med stark vilja och lite gång-pauser flöt det på riktigt bra.
Ibland gick det lite långsammare, ibland gjordes små ryck!
Vi fick en liten vatten-paus hos M Holmgren, och sedan var vi snart framme
vid målet vid Töllstorps-hallen.
Benen var förstås lite trötta på slutet, men runt kom vi!

En nöjd Hugo pustade ut på gräsmattan, därpå följde sedan eftersnacket i bastun hemma i Hult.



Söndag:
Rullskidor.
Samling denna gång i Hestra, och så bar det av på banvallen mot Gislaved.
Torgny, Harald, Johan P och undertecknad.
Tyvärr rök Johans stavspets direkt, så det blev att åka vidare utan honom.
En trevlig samåkning följde på den trevliga sträckningen.
Ibland gjorde någon ett ryck, men strax var de andra i fatt igen.
Det blev en skön åkning utan klockning, men hela 19 km tillryggalades.
Torgnys lite trögre skidor gjorde att vi andra kunde matcha honom, men å andra sidan stärkte han sina triceps mer effektivt..
Hoppas på fler deltagare nästa söndag.

söndag 7 november 2010

Några tränings-råd till Henrik Alm






Detta blev en mycket innehållsrik träningshelg!
På fredag-eftermiddagen lite lätt stak- och styrketräning på hemmaplan.
Detta var en förberedelse för lördagen och söndagen, då Henrik Alm skulle dimpa ner i Åsenhöga med sin Lina.
Henrik Alm.... vi pratar alltså om en av Sveriges bättre längdskidåkare, vinnare av Svenska Långlopps-cupen 2010 mm mm. Dessutom vinnare av senaste Åsenhöga-loppet!

Men jag kunde tidigt konstatera att denne för övrigt mästerlige åkare har en del att lära när det gäller tränings-metodik:

Lördag fm 09.15:
Intervall-träning var påkallat, och vi började med lätt uppvärmning förbi Hyltan.
När vi närmade oss Häryd prövade vi först några korta accelerationer som förberedelse. Redan där såg man ju ett misstag...man blev ju liksom småtrött innan det ens börjat!
Sedan lite vila innan det var dags för första intervallen, 30 sekunder maxtempo.
30 sekunder!! Det är ju alldeles för kort tid, det här blir en enkel martch..

Så 90 sekunders vila..

Därefter max igen, en minut..ja nu började det väl likna nåt.
Ödmjukt höll jag mig STRAX BAKOM, hörde hans ansträngda andhämtning och ville ju inte knäcka honom så tidigt.
90 sek vila..

Klockan piper igen, nu TVÅ minuters max..men hallå..nu börjar det nästan bli jobbigt.
Varför förlänger han intervalltiden på detta sätt? Kan aldrig vara nyttigt för armarna, man blir ju jättetrött!!
90 sek vila..

Max igen! Nu tre minuter.
Och här ytterligare ett misstag. Istället för att ta rygg på mig så liksom försvinner han i horisonten. Jag fattar ingenting, det är ju jättejobbigt för honom att ta vinden hela tiden. Kan aldrig vara rätt. Mina armar börjar nu lika spaghetti, det är väl STARK man ska bli av träning,eller..?
90 sek vila..

Nu kör vi 4 minuter! ..ropar den rakryggade Henrik. Min rygg hade däremot nu en mer makaron-liknande form.
Henrik for iväg i full fart,sanden sprutade efter hans hjul.
Men på så grusig asfalt kan det INTE vara hälsosamt att dra på så snabbt. Riskfyllt och oförsiktigt kallar jag det! Själv sänkte jag nu farten lite, vilket inte på något sätt skulle uppfattas som trötthet..mer som UTMATTNING.
90 sek vila..

Och då råkar Henrik säga att "han tycker att han borde ha dragit ifrån mig tydligare, ÄVEN OM HAN KÖR PÅ TRÖGRULLANDE SKIDOR!"
Fattades bara det...denne i övrigt oklanderlige gentleman ligger alltså och kör livet ur mig , för att sedan tala om att hans skidor är avsevärt mer trögrullande än mina.
Och varför..varför..välja tröga när det finns lättare som mina, förklara det den som kan. Men det är väl något hemligt kan jag tro..Men pga mjölksyra upp över öronen var jag relativt trögfattad nu.
90 sek vila..

Och så gick intervallerna stegvis neråt åt andra hållet. Tre minuter max.. och så vidare ner till 30 sekunder. Henrik låg ständigt steget för mig. Verkade ha bättre krafter av någon anledning. Fusk-tränar han där uppe i Idre..?
Men ett bra tips..BYT HJUL! Då skulle du bli riktigt snabb.
Själv var jag också trött. JÄTTETRÖTT. JÄTTEJÄTTETRÖTT.
Trots att mina hjul rullade lättare. Fattar ingenting.

Sedan hem.
Ingen hemma, så det var bara att fixa en egen lunch.
2 burkar Bong köttsoppa, ingen spädning.
Fortfarande hungrig.
5 mackor med leverpastej och en tallrik fil.
En flaska svagdricka (1,5 L)och 3 äpplen.

Sov som en stock 50 minuter.
Duschade (vilket jag borde gjort FÖRE maten)

Samma dag 14.00:
Långlopp med Henrik. Han hade lovat mig lugnt prat-tempo.
Henrik pratade mer än jag.
33km.
Blod-blåsor i händerna, värk i vänster axel.Det här är en härlig sport.

Söndag 10.15:
Henrik dök upp hemma och körde ett STENTUFFT intervall-pass på mitt löpband.
Jag provade lite medan han pausade, insåg att han var något starkare än jag...
Barnen stod i trappan o gapade. Om det var åt sin pappas kråk-akrobatik på löpbandet eller om det var åt Henriks tempoökningar blev jag aldrig klok på.

Söndag 15.00:
Rullskid-gänget samlades vid kyrkan. 8 deltagare.
Fina förutsättningar. Sol o nästan vindstilla.
Men vi hade bara hunnit över vägen vid Hyltan när eländet (fartökningen alltså) började. Och vem var den skyldige? Elmblad naturligtvis.
Ingen hänsyn togs till undertecknads möra kropp. Farten drevs obönhörligen upp
mot Anderstorp, och efter vändningen blev det riktigt tufft.
Längst fram nu Henrik (han med de tröga hjulen om ni minns..), därefter Elmblad som klängde sig fast som en igel.
Kvarnsund, Bolmgren och Bosse försökte följa, men fick ge ledar-duon en liten lucka.
Trots envist kämpande nådde Henrik Gnosjö först, tätt följd av Elmblad.
Halvminuten bakom kom de tre andra instormande, och strax därpå Daniel, Hermansson och Kallin.

Dagen avslutades med bastu, där vi som vanligt diskuterade hur bra vi kunde blivit om vi bara fått rejäl träning i unga år.
Gamle tränaren Elmblad snackade i en halvtimme om kapillärkrafter och blodtryck, men det lät inte särskilt trovärdigt. Då bytte han samtalsämne och skrämde upp oss alla med hemliga valla-recept.
Typ Hulån-blandningen, som citat: "ser för eländig ut men funkar i före där det både är is och pulvrig snö samtidigt" ...jo jo..
Bosse orsakade skratt-kramper när han utbrast att han " MINSANN FORTFARANDE VÄNTADE PÅ SITT STORA GENOMBROTT".
Kvarnsund fick en flaska Trocadero-läsk, och med den som napp satt han någorlunda tyst.
Daniel svettades o drömde om sin Cross-trainer.
Bolmgren stirrade utmattad ner på sina blodiga nävar.

måndag 1 november 2010

LGR-gänget...en liten uppdatering av läget.


LGR-gänget...vad händer?
Dags för en liten lägesrapport:

Göran och Nilenfors håller fortfarande fanan högt.
Görans armskada tycks läka bra, och även om styrkan inte är tillbaka riktigt ännu så fungerar löpningen utan större problem. Han är redan tillbaka i toppform.
Där har han sällskap av Thomas Nilenfors som med en fin marathon-prestation i bagaget nu växlar över till vinterträning.

Men för många andra är det mer halvdant med formen..
Andreas: knatar på hyfsat flitigt, men har tappat lite under året. Vill säkert börja träna lite hårdare, men vill ha draghjälp från övriga LGR-are.

Michael: stora problem med vaden. Likt undertecknad famlar han efter en lösning på skadeproblematiken, hans löpning ligger nästan helt nere just nu.

Thomas B: Hela hösten har runnit iväg, och fortfarande smärta i höger baklår, illa! Imorgon (tisdag) blir det ett drastiskt nytt läke-försök; Cortison-spruta! Hjälper det...? Vi får se.

Håkan: Enträgen som få detta året, 3 gånger i veckan har gett resultat. Håkan blir allt starkare och lämnar nu den ena LGR:aren efter den andra bakom sig i spåret.
Kommer vi att se samma utveckling hos Thomas Linder? Troligen.

Niclas N: Alltid i form..vi minns Lidingö med vördnad.

En del andra vet jag alltför lite om.
Sören och hans bror håller säkert riktigt bra klass, har tränat bra under året.
Paret Hellström: ingen info. Vet bara att dom jobbar o studerar för fullt.
Mattias L: ingen info. Men han tränar ju upp sig på 2 v om det behövs..

När det gäller dom som på vintern mestadels ägnar sig åt skidor hänvisas till särskilda inlägg på denna blogg.




Rykte:
Det sägs att vårt patenterade namn LGR har pirat-kopierats å det förskräckligaste.
Ett mindre seriöst gäng har tydligen anammat förkortningen, men hävdar nu betydelsen
L O V E L Y Gnosjö Rundan................på sin avsevärt kortare lilla joggsträcka.
Men hallåååå.....huuuuur lågt får man sjunka??? Jag vet inte vilket som är fjantigast ..namnet eller sträckan..

Institutionen LGR får under inga omständigheter dras i smutsen på detta sätt. Den har under årtionden frambringat blod, svett o tårar hos stora delar av Gnosjös mer manliga befolkning (och några rejäla kvinnor).
Jag vill på denna blogg ej upphöja de fräcka personernas namn i skrift, men Vi kräver att dessa AV MIG KÄNDA personer omedelbart byter namn på sin närmast fjuttiga lilla runda, alternativt börjar med pilkastning eller fia.
Det kanske kan vara bra för er att veta att jag känner en som tillhör ett fruktat MC-gäng.... Visserligen heter han Kurt-Uno , men ändå.
Jag föreslår att ni istället använder beteckningen LMR (lilla mes-rundan).

söndag 31 oktober 2010

Rykte: Hemlig natt-träning



Ett rykte säger att någon bland Gnosjös rullskidåkare är ute och kör efter mörkrets inbrott. Ett fotografiskt bevis av tvivelaktig kvalite publiceras härmed.

Överhuvudtaget är det mycket s.k. fuskträning som pågår.
Hermansson (är det möjligen han vi ser på bilden) kör på egen hand, inte ens hagelstormar stoppar honom. Han påstår "att han är lite dåligt grundtränad denna säsongen och därför nu måste satsa lite hårdare". Tro det den som vill..

Bolmgren har installerat diverse maskinell utrustning hemma i hobbyrummet, där han enligt Lena "säkrast står att finna om man nån enstaka gång behöver få tag i honom".
Dessutom har han dubbelstakat två gånger uppför Sommarhems-backen i Götarp. Han blev dock omedelbart upptäckt och ryktet om försyndelsen nådde Gnosjö fortsre än ett bösse-skott.

Elmblad kör enligt den gamla woodstock-principen( d.v.s. han tycker att alla bra skidåkare är skogshuggare i grunden).
Hävdar envist att "kan man inre sätta 2000 plantor i timmen kan man lika väl lägga av".
Säger sig inte träna något, men går framåt ungefär 40 % per vecka.
Alla vet att han har varit dopad, är han verkligen helt ren nu...???

Kvarnsund säger sig ha tappat lusten sista veckorna, något vi starkt betvivlar. Han tränar säkert armarna för fullt där hemma. Får han sen bara lägga huvet lite så där på sne så blir han livsfarlig i spurten.

Sundqvist kör på trögskidor för att simulera föret vid Oxberg, detta är direkt fusk som borde jämställas med doping. Dessutom har han börjat lyfta på hälarna i dubbelstakning. Så åkte aldrig Sixten Jernberg.

Daniel och Johan pratar ständigt om något dom kallar "fabriken", förmodligen är det produktion av någon typ av anabola steroider som avses. Daniel har inte vågat prova än, men Johan har framgångsrikt kört ett par grönfärgade doser. Det har dock inte hjälpt honom att passa tider..

Bosse Göransson tränar i stort sett varje vardag kl 16.10. Varje gång Bolmgren ringt och förhört sig om träningsplaner så har svaret varit: "Jooo, jag har kläderna med mig till Gnosjö, så det blir nog en runda direkt efter jobbet". Ryktet säger dessutom att han intensivt forskar kring elektrifiering av rullskidor, men hittills har det fallit på gnistbildning från stavspetsarna.


Vid söndagens träning fick Elmblad bestämma upplägget (han ska ju kunna sånt..).
Så här lät det: " Vi turas om att köra allt vad vi orkar till Anderstorp, och sen efter vändningen tävlar vi allt vad vi orkar tillbaka".

Och så blev det. Vidare kommentarer överflödiga.

söndag 24 oktober 2010

Stavspetsar, Triceps och kämpaglöd.











Söndag,
kallelse hade utgått till rullskid-åkning, och 7 tappra trotsade blötvädret och stod på startlinjen 15.00 vid kyrkan.
Bolmgren påpekade att "vi väl kunde hålla ihop klungan i början, åtminstone tills vi klarat vägövergången vid Hyltan". Alla anade nog vad ett sådant uttalande betydde..

Regnet hade nu lugnat sig lite, men asfalten var dyngsur efter ett helt dygn med ihållande nederbörd.
De två starkaste i gänget (Hjälmåker och Sundqvist) hade gentlemannamässigt valt rullskidor med lite trögre hjul, vilket delvis kompenseras av att deras triceps är ungefär så stora som normalt normalt (se bild).

Men vad händer alltså efter vägövergången..?
Hjälmåker (plats ca 300 vid senaste Vasaloppet) drog iväg i bra tempo, men fick naturligtvis ta i extra med sina tröga hjul. Hans skidor drog dessutom så pass snett att det får betraktas som märkligt att han inte hamnade i Nissafors istället för i Anderstorp.
Men strax ökade dramatiken. Som ett jehu kom plötsligt Elmblad farande i högerspåret. Ingen hann reagera på hans explosiva fartökning förutom...ja, vem då.. Bolmgren naturligtvis. Snabbt som ett piskrapp flög han upp i rygg på Elmblad. Bolmgren var naturligtvis grymt revanschsugen efter förra söndagens stavspets-debackel (se bild).
Bosse G insåg strax faran, och fick snabbt kontakt med ledarduon i den svaga slakmotan upp mot Häryd.
Där övertog emellertid Bolmgren dragpositionen längs fram. Med nya stavspetsar mosade han asfalten och farten drevs upp ytterligare. Bosse tvingades släppa några meter, och när ledarduon vände sig om för att söka fler dragvilliga gapade ett tomrum.
Bosse fightade på tredjeplatsen, och strax bakom krigade Hjälmåker, Sundqvist, Johan Holmgren och Daniel om att inte komma sist till vändningen.

Fram mot Anderstorp fortsatte de båda tätmännen att växeldra i motvinden, armarna började bli ansträngda, men humöret steg när man efter vändningen fick möta de övrigas plågade anletsdrag.
I det småruskiga vädret kände vi oss nog alla lite som Wassberg, han sa ju en gång: "Smärtan...den skiter jag i"... (se bild av denne man som var en mästare på att samla is i skägget på 5-mils lopp i 120 minusgraders kyla).

Hemvägen blev en kamp, alla gick för fullt.
Vem skulle hinna ifatt vem..?
Halvvägs tillbaka bromsade plötsligt en V70 in och rutan vevades ner. Någon skrek...kämpaaaaaa!!...
Det var Kvarnsund! Både han och Harald hade i sista stund fått andra sysslor, och för Lars återstod nu bara att följa äventyret från bilen. Räkna med att dom är sugna nästa söndag.

Målet närmade sig. Elmblads armar skrek, Bolmgren stakade som en besatt. Ingen ville ge sig. Men mitt i kampen fanns en tyst överenskommelse..vi hjälps åt till sista andetaget..
Bakom kämpade de övriga, men avståndet hade nu blivit ointagligt.
In mot mål gjordes den rättvisa överenskommelsen att dela segerbuteljen (dvs läsken Trocadero), och sida vid sida gled de båda kämparna över mållinjen.
På ett radband kom sedan de övriga några minuter efter. Alla gjorde kanonbra prestationer denna tung-åkta blötvädersdag.

Bosse rapporterade efteråt att han dessutom varit ytterst nära att bli överkörd av en bil,och förra söndagen av en cyklist..!
Känner man Bosses skidåkning är detta emellertid föga märkligt. Hans blick söker sig sällan längre fram än 2 decimeter. ( Frågan är hur han fick syn på Ann-Britt när det begav sig) (..låg hon månne på marken framför hans fötter..?) (se bild).

En härlig åkning var till ända, belöningen kom i form av en varm skön bastu uppe i Hult där alla samlades för att diskutera skidåkningens hemligheter. En back med sportdrycken Trocadero fanns passande nog på plats.

Höstrus i höstrusk.



Rubriken (som Andreas introducerade i sin sms-sammankallning)passade bra denna oktoberlördag.
Nåja, någon rusning blev det kanske inte, men höstrusket var bästa tänkbara.
Lagom regnigt, inte kallt, stora vattenpölar, skvättande bilar och annat som hör till en riktigt härlig höstträning.
LGR-gänget har varit lite blekare ett tag, alltför många har fortsatt skadeproblematik. Men idag var vi i alla fall fem som samlades hemma hos Andreas för att kuta runt rundan Hallanäs-Gynnås.
Nilenfors o Göran kom iväg i bra stil, och kunde spurta in på knappa 48 minuter, naturligtvis en helt avslappnad prestation av dessa LGR-mästare.
Bolmgren, som enligt eget uttalande "är helt slut som löpare", placerade sig länge minuten bakom ledar-duon. Eftersom han för närvarande helt saknar spurt-förmåga drogs avståndet ut på slutet. 51,19 stannade undertecknads klocka på.
Andreas och Thomas Linder tog det lite lugnare och var ytteligare ett par minuter bakom.
Sedan transport upp till Hult. Där väntade kyld Trocadero, en snabbt upptänd pagod-eld och en skön bastu.

Efter bastun avslutades träffen med en mindre styrketränings-tävling;
Lyft 25 kilo med triceps...
De flesta gjorde lekande lätt 15-20 ryck, Andreas nöjde sig med 1.
Han segrade emellertid enkelt i skid-stakningsmaskinen, då han med virtuosa benrörelser kammade hem massor av stil-poäng.

När detta skrivs är det söndag morgon, äggröran står på spisen och väntar.
Här gäller det att ladda inför eftermiddagens rullskid-batalj... 15.00 samling vid kyrkan.

måndag 18 oktober 2010

Marathon-prestation av Nilenfors.



Växjö Marathon 2010.

Från LGR var Thomas Nilenfors utskickad för att försvara Gnosjö-färgerna.
Och äntligen fick Thomas visa vad han går för på 42 km!

Ett jämnt och stark tempo ledde fram till den fina slut-tiden 3,10.
Växjö Marathon innebär 8 varv på runt en sjö, varierat asfalt och grus.
En ganska kylig dag, men Thomas hanterade situationen perfekt och gick in som 11:e man i motionsklassen.
Vi gratulerar till en jättefin tid !

lördag 9 oktober 2010

Rullskidor i Höstsolen.



Lördag förmiddag: Rullskidorna framme igen.

Kvarnsund, med för dagen nya stavspetsar...
Bolmgren, med handvalkarna väl insmorda...

En "normal" åkning var tanken ,men redan från början växeldrog vi riktigt bra i den svaga motvinden. Klockan hade bara hunnit till 25,30 när vi kom till Anderstorps-rondellen.
Märkligt nog lyckades väder-gudarna snurra till det så att vi fick en lätt motvind även på hemvägen.
Detta stoppade inte två envisa rullskidåkare, och tack vare att vi turades om att "ta vinden" kunde vi staka på riktigt bra ända till målet.
Solen blixtrade i stavspetsarna denna härliga Oktober-dag, och hjulen körde på sina ställen över de första fallna höstlöven.
När vi sedan pustade ut nedanför kyrkan konstaterade vi nöjda att klockan stoppats på fina 52,44.

Åkningen kan beskrivas som intensiv, men aldrig stenhård. Det finns mer att hämta en vindstilla dag.
Träningsdagboken fick en ny notering, denna gång med ett streck under tids-angivelsen (dvs rekord !)

onsdag 6 oktober 2010

Allsidigt tränings-läger onsdag - söndag



Härmed tillkännages att LGR-gänget kommer att ägna 5 dagar i rad åt all slags träning.
Däribland nämnes: Löpning, Rullskidor, Styrketräning, Ski-Erg-träning (hemlig Bolmgrensk träningsmetod), Mental uppbyggnad m.m. m.m.
Det kommer att bli en späckad week-end för alla på HEMMAPLAN.

Dom som valt att lämna orten för att ägna sig åt terräng-krocket i Skottland
kan vi tyvärr inte hjälpa.

Ojojoj, där sprang Hägg förbi fönstret..!!.. ser ut att vara på väg mot under 42..

måndag 4 oktober 2010

Håkan och Daniel i bitter pers-strid



Följande dialog utspelade sig på söndags-kvällen mellan Daniel P och Håkan Hägg:

H: Hej Daniel, jag hörde du slog pers igår.

D: Yesss!! 42,12, det klart bästa jag gjort på LGR-rundan. Grymt vad stark jag är just nu

H: Kul, själv gjorde jag detsamma idag. 2 sekunder bättre än du faktiskt.
Alltså 42,10. Man är ju lite starkare när det gäller..

D: Jo jo, men Göran sa att du stannat klockan minst 5 sekunder, kanske 10, när du vinkade åt en kompis. Det är ju direkt fusk, klockdoping vill jag kalla det!!

H: Sa han det! Han lovade ju hålla tyst..men det var ABSOLUT INTE 10 sekunder, högst en eller en och en halv. Bara liksom så här..pip..pip..jättesnabbt bara..

D: Så du menar på fullt allvar att du har sprungit fortare än mig då, det är inte möjligt..?.. Bolmgren (som ju kan sånt här) har sagt till mig att du aldrig skulle slå mig om det verkligen gällde. Han vet hur snabb jag är nu.

H: Han bara snackar. Jag gjorde ett urstarkt lopp, det gick bara fortare o fortare för varje kilometer. Fråga Göran. Du vet han med mitellan.

D: Urstark..du..det där tror jag vad jag vill om, själv såg jag både stjärnor o traktorer på slutet. Så ärlig kan jag vara att jag erkänner det.

H: Jag såg bara Görans rygg, han drog mig på ett föredömligt sätt. Dessutom bedömer jag att jag hade väldig nytta av brunns-intervallen från Gullbranna-lägret i våras.
Du vet den där stegintervallen som ni andra inte pallade.. upp, ner upp, ner upp, ner, det där gjorde susen ska du veta.

D: Ja, där ser du, det är MIN förstjänst att du är så snabb nu. Det var ju JAG som ordnade hela lägret. Men vänta bara, om någon vecka ska jag engagera Bolmgren för att tävla runt LGR. Det kommer att bli den blodigaste uppgörelse som Gnosjö sett sedan Christer Park slutade träna.
Bolmgren har lovat att strunta i alla sina löjliga bensmärtor o dra på allt vad han orkar. OM han orkar alltså, det var ju såååååå nära att jag tog hans skalp på Lidingö-loppet, jag vill ha REVANCH!

H: Nåja, nu ska du nog inte ta ut några segrar i förskott här, under 42 minuter går du aldrig.

Ja, så där höll dom på hela kvällen...det blev inte många plåtbitar gjorda där inte.
Typiskt LGR-gnabb.
Den som lever får se....

söndag 26 september 2010

Nordenström Dubbelkung. Rapport från Lidingöloppet.















Det blev en minnesvärd resa till Stockholm för LGR-gänget.
Resan hade föregåtts av ett intensivt nummerlappsbytande pga olika förhinder, den officiella LGR-bilen innehöll till slut Bolmgren (erfaren, skadedrabbad men viker inte ner sig), Daniel P (erfaren, nyskadad men viker inte ner sig), Nordenström (oerfaren men i toppform) och Thomas Linder (oerfaren men i god form).
Därutöver fanns Kvarnströms-bilen, Åsenhöga-bilen, Hellströms-bilen och en del annat Gnosjö-folk på plats.
Inte undra på att speakern vid ett tillfälle hördes ropa att Gnosjö tycktes ha skickat en hel delegation!

Fredagkvällen angav tonen med tre lyckade förberedelser:
-De erfarna i bilen delgav de mindre erfarna vissa Lidingö-tips vilket tacksamt noterades och uppskattades.
-Framkomna till huvudstaden lämnade vi först av Daniel hos Naprapat-Emelie. Eftersom detta besök tog längre tid än beräknat kunde vi andra vila oss i form på hotellet.
-När Daniel äntligen anslöt igen hade vi hunnit bli hungriga. En fler-rätters pasta-middag intogs ihop med prins Carl-Philip och hans livvakter.
En förfrågan om att hänga med hem till slottet och titta på Diggiloo avslogs då vi inte ansåg oss ha tid för utsvävningar denna kväll.

Lördag förmiddag:
Stadig frukost med solig utsikt över skärgårds-båtarna, därefter Taxi-transport med marathon-grek till Lidingövallen.
Daniel,som på morgonen fortfarande hade så ont i ryggen att inte kunde ta ett löp-steg fick mirakelbehandling av ytterligare en oljig o söt tjej-massös, vilket (för att citera Daniel)..."gjorde att jag plötsligt inte kände av ryggen alls". Livet är märkligt.
Sedan följde nummerlapps-nålning,chip-montering, och de tillhörande kompis-psykningarna på Lidingö-altanen.
Förbrödningen med Åsenhögas representanter uppskattades, även om dom senare på själva tävlingen (beklagligt nog) stod att finna längre ner på resultat-listorna.
Vi vill särskilt ursäkta oss till Tina Molin som på nära håll tvingades åskåda ett flertal klädombyten. Hon avfärdade dock det pinsamma med att (citat): "jag har sett både mer och värre saker i herr-avdelningen i Töllstorps-hallen". Ett klokt och diplomatiskt uttalande.

Tävlingen:

Nordenström (som mutat sig till en plats i startgrupp 1C) drog iväg som ett jehu.
Alla visste att han var i god form, men han skulle visa sig överraska än mer..
Han presterade en riktigt stark första halva, och hade ändå krafter kvar att avsluta i god fart. Tiden: Mäktiga 2,29,35 Tävlingens LGR-kung!!
Inte konstigt att han med smärtande ben utbrast det kraftigaste "Ooouuccchhh" vi någonsin hört när han skulle stiga ur bilen vid en kaffepaus dagen efter..(vi låg dubbla av skratt..). Heder åt denna kämpe som visade sin tävlingserfarenhet i rätt ögonblick.

Bolmgren smög iväg i startgrupp 2. Med erfarenheter från tidigare Lidingö-lopp i bagaget gick han ut i moderat fart. Kunde därför detta år klättra över det besvärliga 16-20-km-avsnittet i god stil, och hade sedan krafter kvar att avsluta på fina 2,35,40. Ett helt oväntat personligt rekord!

Daniel gjorde ett liknande lopp, en fin första hälft följdes upp med en lika stark avslutning, sista 5 km riktigt snabbt. Efter loppet utbrast han att "han önskade att han aldrig skulle nå fram till målet", så talar bara en sann långdistans-entusiast!
Detta var personligt rekord med en kvart, riktigt bra gjort av någon som en stor del av resan mer såg ut som en fällkniv.

Thomas Linder gick i mål på 2,50 , en förnämlig nybörjar-tid.
Även han hade startat i ett lagom tempo, men till skillnad från de mer erfarna löparna strejkade sedan benen vid Aborr-backen och de avslutande kilometrarna. Han fick kämpa hårt på slutet.
Men en Ekhults-son viker inte ner sig, med krampade ben stretade han sig i mål.
Heder åt en bra löpning ,nästa år blir han riktigt farlig.

På hemvägen - även den med Taxi - konverserade vi den turkiske chauffören som var mäkta förvånad över våra prestationer. När vi sedan berättade om ännu längre prestationer (marathon..Swiss Alpine..) ja, då gick han i taket och tvingade undertecknad att ringa "turkisk kompis", så att även denna man fick veta att det var möjligt att springa så långt. Det var verkligen en multikulturell upplevelse, som delgav oss målande beskrivningar av den turkiska topografin mm mm.

Lördagens middag gick återigen i italiensk riktning.
Vi åt dubbla huvudrätter (s.k. pasta doppolo), och Daniel hade därmed god tid att redovisa resultatet från fredagens interna " gissa vilken tid dina kompisar kommer att ha-tävlingen".
Även här var kampen ytterst jämn, men Nordenström drog längsta stråt och blev därmed DUBBBEL-KUNG !!, något som aldrig tidigare hänt i LGR-historien. Ytterst skickligt.
Det kluriga var att alla 4 hade över-presterat, ovanligt.

Det gläder det inre LGR-gänget att vi nu ser unga löpare intressera sig för denna ädla sport. I nedanstående resultat-lista ser vi ett flertal fina prestationer från det yngre gardet. Dom har några år på sig innan dom har genomfört lika många tävlingar som Gnosjös Grand Old man, Ingvar Lundberg.
82 år ung fanns han på plats och placerade sig 10:a i sin klass. Imponerande!

Bröderna Johansson-Öberg gjorde särskilt fina tider, Alexander i nivå med vad Bosse Göransson brukar göra. (Bosse fanns tyvärr ej med detta år).
Starkt av Tina Molin att klara 30-km-loppet, och som vanligt sprang Monika bra på halva distansen.


Här följer officiella resultatlistan efter lördagens tävlingar:

434 Alexander Öberg 82 Gnosjö SWE 1307 2.16.28
1354 Carl Johansson 79 Gnosjö SWE 1571 2.29.27
1374 Niclas Nordenström Gnosjö SWE 766 2.29.35
1758 Daniel Sigbladh Gnosjö SWE 2.33.53
1943 Thomas Bolmgren 62 Gnosjö FK SWE 20256 2.35.40
2169 Daniel Petersson 73 Gnosjö FK SWE 30207 2.37.34
2416 Victor Persson 90 Gnosjö SWE 90944 2.39.10
4137 Thomas Linder 69 Gnosjö SWE 40242 2.50.33
4720 Jonas Sigvardsson Åsenhöga 2.54.04
6539 Pär Simonsson Åsenhöga 3.06.09
7499 Mikael Hellström 69 Gnosjö SWE 40048 3.14.05
7820 Lars Kvarnsund 67 Gnosjö FK SWE 30338 3.17.19
7985 Joakim Tallbäck 70 Gnosjö SWE 91416 3.18.54
2066 Tina Molin Åsenhöga 3.34,40

Lidingöloppet - M80
Plac. Namn Född Förening/Ort Land Startnr Tid
10 Ingvar Lundberg 28 Gnosjö FK SWE 76207 0.28.16

Lidingöloppet - MK15
Plac. Namn Född Förening/Ort Land Startnr Tid
325 Monica Hellström 71 Gnosjö SWE 14115 1.16.48

måndag 13 september 2010

Löpning löpning löpning Dag som natt.




Det besvärliga skadeläget kvarstår hos flera LGRare, men när kamraterna kallar kommer man troget ändå. Lite smärta har väl aldrig skadat? Eller..??

Tisdag kväll, långt efter mörkrets inbrott blev det en ovanligt mörk runda upp i Töllstorpsskogen.
Inte nog med att natten infunnit sig, el-ljusbelysningen var dessutom trasig på flera ställen.
Ett muntert gäng syns på bilden ovan, Scinny DP framträder inte så väl då hans blygsamma lekamen inte längre reflekterar blixten.

Två minnesvärda noteringar:
-Mikael visade sig vara en hejare på mörkerlöpning. Långa stunder var han försvunnen, för att strax därpå dyka fram igen bakom någon buske.
-Andreas - alls inte lika snabb i mörkret - förklarade sig helt enkel med att han har en lägre "tycker lite synd om mig själv i mörkret" -tröskel. Slut citat.

Glädjande att Mattias hittat skorna igen.
Det ryktas även för snar come-back för Göran...har han redan synts i spåret..??

Vecka 38-helgen står det "Lidingö-loppet" i kalendern.
Vi blir 4 som åker upp i min LGR-bil.
Är lite dåligt informerad om hur många fler Gnosjö-bor som finns på plats.
Fam.Kvarnsund åker i egen bil och representerar i ett flertal klasser.

LGR-bilen:
-Daniel : i toppform, siktar på pers.
-Nordenström : .".
-T Linder : -"-
-Bolmgren : i bottenform, siktar på middagen mer än loppet (kan dock alltid överraska, har senaste dagarna varit inlåst i sitt arbetsrum, det ryktas om mystiska experiment med pillerburkar och salvor.)

torsdag 9 september 2010

Rullskidor i full fart.



Vissa av LGR-medlemmarna ägnar sig på hösten åt den tvivelaktiga sporten rullskidor.
Det är helt enkelt av nöden påtvingat, eftersom samma medlemmar rättar in sig i startledet i Sälen första söndagen i Mars.
Då vankas 9 mil.

På torsdagkvällen möttes Kvarnsund, Elmblad, Göransson och Bolmgren vid Gnosjö Kyrka, för att hjälpas åt mot Anderstorp tur o retur.
Förutsättningarna var goda, även om en nordlig vind fanns att brottas mot på hemvägen.

Bosse satte iväg i ett rasande tempo, men blev efter ett tag infångad av klungan. När han kände att start-rycket trots allt inte dödat motståndarna valde han sedan en mer defensiv åkning, gentleman som han är.
I medvinden mot Anderstorp växeldrog sedan Bolmgren o Kvarnsund, en snabb mellantid noterades när vi vände i rondellen.

Just vid vändningen togs vätskebältena fram, men vad händer då...?
Den obegripligt fräcke Bolmgren sätter in ett ryck och får omedelbart en 50 meters lucka till de andra.
Länge syns han i ensamt majestät streta framåt i motvinden.
Skulle han orka ända fram..

Strax bakom har de andra gaddat ihop sig till en växeldragning för att hinna i fatt.
Spänningen stiger dramatiskt...ska dom komma ifatt den frenetiskt stakande ledaren??
Jodå, med ett par kilometer kvar hör Bolmgren hur de bakomvarades stålspetsar ivrigt knackar mot asfalten och strax därpå är Elmblad ifatt. Hans futuristist kritvita hjälm skymtar över axeln när Bolmgren förtvivlat sneglar bakåt.
Och där kommer även Kvarnsund.
Göransson bevakar strax bakom.

Slutspurten går till Gnosjös idrottshistoria.
Med 500 meter kvar gör den armastarke Kvarnsund plötsligt ett vrålande slutryck! Men han är mentalt körd, och KÖR FEL i sista kurvan...ajajaj!!
Elmblad viker sig av skratt och hinner inte svara när Bolmgren plockar fram väderkvarns-armarna och tömmer de sista proteinerna in över mållinjen.
Vilken underbar strid det blev!
Bosse kommer sedan strax i mål med ett milt leende, nygift som han är.
En typisk LGR-träning...utlovad kamratlig åkning förvandlades till bitter strid, underbart!!!

onsdag 8 september 2010

Tråddragarrundan i Gnosjö. Resultat.


På söndagen (5/9) genomfördes Tråddragarrundan under fina förhållanden.
Ganska många barn o ungdomar fanns med i tävlingen, möjligen kunde man önskat lite fler damer o herrar bland seniorerna.
Vi hoppas även på mer publik nästa år, Töllstorp tål att upptäckas av fler!

Bland resultaten (långa banan 8km) nämns följande:

Segrare Mattias Gunnarsson Bredaryd 28,58. Gnosjölöparna bugar o gratulerar.

Thomas Nilenfors 30,22 4:e plats Riktigt starkt!
Jimmy Jonsson 31,39 Imponerande!
Torgny Sundqvist 33,14 Skidkungen hårdsatsar denna säsong.
Håkan Hansson 33,29 Broder Sören återigen detroniserad...
Niclas Nordenström 33,43 Riktigt starkt!
Johan Pettersson 33,49 Spurtduell mot Daniel,tids-skillnaden var snarare en sek.
Daniel Pettersson 34,10 Tveksamt..inte troligt att han var under 34,17...men bra!
Sören Hansson 34,32 Det är så lite som fattas..
Mikael Elmblad 34,45 Tydligen bra vallat denna gång.
Thomas Linder 36,22 Kommer starkt..när slår han Bosse..?
Andreas Pettersson 37,15 Helt oberörd
Fredrik Aronsson 38,07 Nästa år under 37.

Monica Hellström 37,37 Segrade bland damerna !! Bravo !!
Le Mac 39,21 Ett löparämne..när ger hon Monica en match?
Chris Jonsson 54,35 Ny stjärna tänd?

Hoppas jag fått med de flesta Gnosjö-bor i denna uppställning.
Viss reservation för tiderna då det ryktas om lite strul med tid-tagningen.

Nästa år hoppas vi att fler LGRare syns på startlinjen. Många av de starkaste korten uteblev av mer eller mindre goda skäl, t ex Göran (skadad), Bosse (ovillig?), Thomas (svårt skadad), Michael (trött) , Mattias(ur form?), Mia (hostar) , Niklas (ovillig?) och Håkan (mystisk frånvaro)
Här vill det till en allmän uppryckning 2011!

torsdag 26 augusti 2010

Ligger lågt


Pga en närmast obegriplig mängd (hittills verkningslösa) besök hos Smålands alla
Kiropraktorer, Doktorer, Naprapater och sjukgymnaster, så har jag tyvärr alltför lite tid att blogga just nu.
Inte bara jag, utan stora delar av det normalt sett starka LGRgänget är skadskjutet.

Thomas B: ischias-baklår problem (eller gnäller han i onödan..?)
Michael : vadproblem(behandling hos ovanligt oljig massös ses ovan,men gnällig ändå)
Göran : cross-skada (får vi väl kalla det..) (gnäller aldrig)

Men det finns andra som ångar på, Daniel och Andreas t ex. Och Hägg. Och Nilenfors. Och Hellströms. Mfl mfl.
Har jag glömt nån så är det helt medvetet pga avundsjuka. Bara träna ni..Bara strunta i oss halta o lytta. Gör det bara !!

tisdag 17 augusti 2010

Resultat Åsenhögaloppet 2010







20-årsjubilerande Åsenhögaloppet 2010 bjöd som vanligt på ett fint arrangemang, och med hjälp av solen fick både deltagare och publik fin eftermiddag.

Förra året fick IDRE SK:s Henrik Alm (gift med Åsenhöga-Lina)ge sig i en hård spurtstrid, men i år kunde inget hota den vältränade skid-specialisten, nästan minuten skiljde till tvåan. En strong prestation av Henrik, som redan på förmiddagen fått ödsla en del kraft (nåja.... :)) i rullskidåkning med undertecknad.

Några andra notiser:
-Gnosjö-sonen Alexander Öberg trängde sig in bland de mer etablerade löparna på en fin 4:e plats.
-Tomas Nilenfors bäst av LGR-löparna (vilket var väntat när varken Mattias eller Göran fanns på startlinjen).
-Torgny S visade att han inte bara är bra MED redskap (skidor eller cykel), även benen tycks vara i gott trim för närvarande.
-Håkan Hansson besegrade för första gången broder Sören, en skalp han väntat länge på.
-Bland tjejerna var det främst Monica Hellström, Linda J och (den tidigare obekanta)Le Mac som försvarade de lokala färgerna.
-Johan Berkö på plats igen, har sprungit samtliga Åsenhögalopp. Besegrade sin spänstige far med god marginal.
-Gnosjö hade 8-9 löpare bland de 20 främsta, dock hittar jag ingen Åsenhöga-bo bland de 20...vi ser fram mot en viss uppryckning från våra löparvänner uppe på berget.
Lokal-matadoren Bo Göransson hade tydligen fullt upp med att denna dag övervaka möhippan för sin prinsessklädda tillkommande.
Ann-Britt och undertecknad hoppas också att f.d. pastor Björnell uppskattade utökningen av sitt bibliotek. Må litteraturen skänka dig mycken glädje.........

Nedan redovosas resultatet från långa banan, 9,1km i krävande terräng.



Herrar:
1 Henrik Alm Idre 00:34:33
2 David Peterson Wärnamo SK 00:35:27
3 Stefan Andersson Skillingaryds FK 00:35:50
4 Alexander Öberg Braitrim 00:36:42
5 Emil Magnusson Hestra SSK 00:37:12
6 Tomas Nilenfors Gnosjö 00:37:27
7 Rauno Koppelo Hillerstorp 00:38:10
8 Jan-Olov Edström Anderstorps OK 00:38:13
9 Richard Aronsson OK Gisle 00:38:15
10 Evert Lindahl Villstad GIF 00:38:29
11 Samuel Sandahl Skillingaryd 00:39:28
12 Torgny Sundqvist R-Kås - RH 00:39:42
13 Ingemar Ericsson Lagan Team 00:39:51
14 Lennart Adolfsson Anderstorps OK 00:41:04
15 Håkan Hansson Gnosjö 00:41:10
16 Lars-Göran Larsson Bredaryds OK 00:41:27
17 Daniel Sigbladh Braitrim 00:42:04
18 Tomas Bolmgren Gnosjö 00:42:07
19 Viktor Persson Braitrim 00:42:08
20 Sören Hansson Gnosjö 00:42:15
21 Daniel Pettersson Gnosjö 00:42:39
22 Mattias Petersson . 00:43:47
23 Tomas Linder Gnosjö 00:43:55
24 Håkan Hägg Gnosjö 00:43:59
25 Per Nilsson Hestra 00:44:05
26 Thomas Lindström Gnosjö 00:44:17
27 Johan Svensson Lagan Team 00:44:17
28 Mikael Elmblad . 00:44:31
29 Rauli Taats Anderstorps OK 00:44:38
30 Per Sommehed R-Kås - RH 00:44:57
31 Joakim Hedman Gnosjö 00:45:04
32 Bo-Gunnar Gunnarsson Lagan Team 00:45:32
33 Stefan Pettersson Hestra 00:45:41
34 Niclas Carlsson Åsenhöga 00:46:06
35 Tarmo Karjalainen Borås 00:46:15
36 Daniel Björnell . 00:46:25
37 Jonas Sigvardsson R-Kås - RH 00:46:37
38 Göran Eriksson Hestra SSK 00:46:42
39 Tomas Davidsson Värnamo 00:47:12
40 Christoffer Carlsson Åsenhöga 00:47:19
41 Fredrik Aronsson Gnosjö 00:47:26
42 Adam Jonsson Åsenhöga 00:47:49
43 Tryggve Gustafsson Ekhult 00:47:55
44 Peter Gillgard Hestra 00:48:19
45 Emil Gustafsson Ekhult 00:48:59
46 Mats Brandin Hestra SSK 00:49:08
47 Lennart Andersson Hillerstorp 00:50:48
48 Johan Berkö Anderstorps OK 00:57:29
49 Conny Andersson Anderstorps OK 00:58:42
50 Rolf Berkö Anderstorp 00:59:35
51 Bo-Arne Eriksson Broaryd 01:00:43
52 Player Johansson S 01:07:

Damer:
1 Titti Runesson Hjelm Gislaved 00:42:52
2 Linn Lorentzson Skillingaryds FK 00:43:30
3 Monica Hellström Gnosjö 00:44:25
4 Linda Johansson Gnosjö 00:44:33
5 Le Mac Gnosjö 00:47:41
6 Tina Molin Sjöbo 00:50:03
7 Elin Svenningsson Götarp 00:52:00
8 Bodil Olofsson OK Gisle 00:52:07
9 Monika Sandberg Värnamo 00:54:59
10 Sofie Magnusson Åsenhöga 01:00:11
11 Ann-Britt Johansson Åsenhöga 01:02:38
12 Sinikka Kukkohovi Anderstorps OK 01:05:26

tisdag 10 augusti 2010

Göran skadad i MC-olycka.



Idag på morgonen ringde Birgitta Claesson till mig o berättade att Göran skadats i en Motorcykel-olycka på måndags-kvällen.
Vid en kraftig inbromsning hamnade Göran i asfalten och har tydligtvis brutit eller fårr en spricka i höger skulderblad.

Strax innan hade Göran o jag sprungit runt LGR, Göran i enastående form som vanligt.
Jag frustade rejält...Görans andhämtning hördes inte ens...

Vi får verkligen hoppas att allt ska ordna sig till slut.
Vi vet alla att Görans kraft behövs både i privatlivet och i yrket, trist att detta skulle behöva ske just nu.
Kanske Görans fina form hjälper honom att återhämta sig fort.

100911: Senaste besked är att Göran slipper operation och får komma hem inom kort.

Och Göran, glöm inte att Trocadero kan hjälpa även mot detta!

Hälsningar till dig o Birgitta från alla oss som bara drömmer om att uppnå din nivå..

fredag 6 augusti 2010

Andreas sätter fram foten igen..

LGR-träning torsdag kväll..perfekt väder.
Thomas hade sett fram mot en ganska lugn löpning med Andreas och Håkan.
Men det blev bättre fart!

Redan från början drogs tempot upp bra, och ju längre loppet gick visade Andreas och Håkan att det var deras kväll.
Mot slutet var benen ganska stumma på allihopa, men Andreas lyckades pressa fram ett ryck och gled först över mål-linjen på den bästa tid han gjort på mycket länge.
Strax bakom satte Håkan tangerat pers med 43,20.
Thomas - som inte haft någon tempoträning på bra länge - fick denna gång vika sig i finishen mot Andreas, som med ett frustande leende vilade ut på Håkans garage-infart. Kul för AP som länge kämpat med vikande form!!

Alla tre visade att det finns en grund att stå på inför höstens träning.
Hur är läget med Daniel, Michael och övriga i LGR-gänget...? Vi får se när träningarna nu drar igång på allvar framöver.

Linus o Mattias har varit på träningsläger i bergen i Kroatien, storsatsning väntar inför nästa års Gbg-varv.

Göran vet vi är i storform, med det ena loppet efter det andra sub 4!

tisdag 3 augusti 2010

En blodig kamp mot målet, summering Swiss Alpine 2010





Swiss Alpine 2010 blev tuffare än jag tänkt mig..
Min envisa skada i höger ben gjorde sig kraftigt påmind redan vid 15 km, och då är det lite långt att ha 65 kilometer kvar.
Jag lyckades hur som helst linka fram till kontrollen i Filisur vid 30km, och där fick jag smärt-stillande och massage. Tyvätt rann klockan iväg för mig i detta skede av loppet, dels fick jag gå en längre sträcka och det tog lite tid i läkar-tältet.
Efter Filisur kommer man sedan till den mäktiga uppförsbacken (d.v.s. 4 timmar lång..),och eftersom man går stora delar av denna sträcka så kunde benen återhämta sig lite.
Jag vill passa på att tacka o hälsa till Jonas Wängberg som påminde mig om möjligheten till läkarhjälp, du hann ifatt mig vid precis rätt tillfälle..!

Men vedermödorna var inte slut denna ansträngande dag.
Uppe på 2.600 meters höjd lyckades jag ramla i värsta stenröset med en blodig armbåge som resultat. Ett kort tag låg jag bara alldeles stilla och trodde jag brutit armen, men snart kunde jag samla ihop mig och lufsa vidare.
Armbågen bandagerades prydligt av rödakors-personalen som fanns vid nästa kontroll "Scarletta-pass". Jag hade tur som inte slog mig värre.

Slut-tiden inget att skriva hem om (över 11 timmar), men jag var väldigt glad att jag undvek att bryta jubileums-loppet. Vid målet väntade familjen, och Annie och Hugo ledsagade pappa de sista 200 metrarna.
Mitt tredje Swiss Alpine var äntligen fullbordat.

När jag ramlade var kanske koncentrationen frestad av den brännande solen, och på natten efter loppet vaknade jag i frossa o mådde inte alls bra.
Lena fick kyla ner mig med kalla handdukar, och tack vare denna insats blev det sedan möjligt att börja hemresan dagen efter.
Nu ska det bli otroligt kul att försöka få till ett mer harmoniskt lopp nästa år!

I år var jag inte ensam medaljör i familjen!
Hugo och Annie ställde upp i fredagens barn-lopp på Davos stadion.
Likt herr-segraren Jonas Buud slog vår 7-årige Hugo sina knän blodiga vid ett fall i den trånga startkurvan. Kämpade sig emellertid in i loppet och gick i mål på en otroligt fin 12:e plats av 79 startande! Tiden 02:16 på den 500m långa banan.
Annie drabbades tyvärr av akut magknip och fick avbryta 1500-metersloppet, kämpade dock väl så länge det gick. Bättre lycka nästa gång!

Vid starten på lördags-morgonen hade jag glädjen att stå ihop med segraren Jonas Buud från IFK Mora, och för några sekunder låg vi lika i loppet..
Vid målet stog han återigen som överlägsen segrare. 15 minuter före tvåan och mer än 5 timmar före mig!
Vad den mannen är gjord av för virke går inte att begripa. Enligt mig är han en av Sveriges absolut främsta idrottsmän.
Det han utför i bergen i Schweiz är en bragd av stora mått, nu segrare för fjärde gången i rad. Att få benen att fungera i denna terräng är inte enkelt, det kräver både styrka, mod och smidighet.
Personligen behöver jag säkert träna mer på alla dessa tre saker.... :)

I Falkenberg genomförde några andra LGRare ett stadslopp över 10km.
Göran manifesterade återigen sin kalasform med tiden 38,47.
Daniel dryga 44 minuter.
Lars Axelsson och Håkan Hansson lär också ha funnits med ,men har ej deras tider.

Nämnas kan också att undertecknad, Andreas och Kvarnsund körde en s.k. powerwalk på tisdagen..tanken var främst att gå bort lite träningsverk ur mina Swiss-ben, men det utvecklades till en intensiv kamp mot dirktör Östling som var utkommen på promenad runt Töllstorps-sjön. Stor respekt för paret Östlings tempo!

Nästa äventyr lär väl bli Åsenhöga-loppet, åtminstone för dom som anser sig ha friska ben!

tisdag 27 juli 2010

Swiss Alpine Marathon på lördag.



Undertecknad hoppas stå på startlinjen i Davos på lördag.
En krånglande ischias-nerv / senfäste i höger ben gör att det känns osäkert hur det ska funka att springa 78 km i alpin terräng.
Men men... vi får ge det ett chans.
Som komikern Lasse Eriksson sa: -Det är aldrig för sent att ge opp!
(Problemet är ju bara att det kan bli någon mils vandring från bergstopparna ÄVEN om man skulle bryta)

Slut på negativt snack.
Det ska bli jättekul att återigen försöka genomföra detta fantastiska lopp.
Sverige har ju firat stora framgångar här de senaste åren, särskilt genom Jonas Buud och Lena Gavelin, därför känns det lite extra kul att som svensk finnas med i startfältet.
Några år tillbaka tillhörde vår berömde ultralöpare Rune Larsson ofta de allra främsta, nu deltar han mer för nöjes skull.

Jab befinner mig just nu i italienska alperna, på fredag lastar vi bilen till Davos.
Hoppas att Lena o barnen ska få se mig gå i mål någorlunda välbehållen.
Viktigt är ju att vädret blir rimligt bra (det kan likaväl vara snö och isregn på 2.600 meters höjd..), och att jag hittar ett bra öppnings-tempo.
Efter 30 km börjar en mäktig stigning, ca 21 km oavbrutet uppför.
Sedan gäller det att ha åtminstone lite energi kvar för att klara de steniga nedförsbackarna och den flackare delen de sista milen.


Åker några LGR-are ner nästa år?
Detta måste vi verkligen diskutera.

måndag 19 juli 2010

Aktiv LGR-sommar !!


LGR-medelmmarna visar sann löpar-karaktär denna varma sommar.
Följande fina resultat har inrapporterats till redaktionen:

Sören genomförde en halvmarathon i ett solbadande Varberg.
Tiden: 1,45,38
Sören visade prov på taktisk kyla, och kunde svara på broderns slut-attack.
Var nära att bli besegrad, men spurtade förbi med knappa 100 meter kvar.
Snyggt jobbat!

Från Gullbrannas sportvecka meddelas en ny fjärdeplats, Nilenfors 18,28 (en sekund bakom trean.)
Daniel och Hägg strax bakom (20,52 respektive 21,10)
Banan mätte 5km.

Victorialoppet betyder en kamp mellan Göran och Anders Kristoffersson.
Anders är alltid stark på sommarhalvåret men fick se sig besegrad av den spänstige Göran. Trots svårbesmästrad värme gjorde dom de 9 km på 34,34 resp 36,32. Bravo!

OBS! Mannen på bilden har ingenting med texten eller LGR-gänget att göra. Absolut ingenting.

söndag 11 juli 2010

Håkans första Rannebo-runda.



Lördagens tropiska värme gjorde att vi fick vänta till sena kvällen med dagens träning.
21.00 möttes Thomas, Göran och Häkan vid Åsenhöga kyrka för 19,2 km Ranneborunda.
För Håkan Hägg var det premiär för denna sträckning.

Sin vana trogen gick Håkan ut ganska starkt, särskilt fort gick det på vägen ner mot "Lagmansrör/Näset".
Göran o Thomas tittade på varandra och undrade hur detta skulle gå... Håkan var ju lyckligt omedveten om sträckans karaktär.
Vi masade vidare genom skogen till Rannebo, just när den röda solen sänkte sig bakom grantopparna, mycket vackert.

När vi så kom ut på asfalten och närmade oss Kramphult bedarrade tempot något.
-Spring ni, manade en nu ganska trött Håkan. Jag ser ju kyrktornet så jag hittar nog till målet..
Men naturligtvis inväntade vi honom på känt LGR-manér.

I allra sista låååånga backen upp mot Åsenhöga kyrka sträckte Göran o Thomas ut steget lite och flåsade upp till målet ganska starkt.
Håkan kom strax efter i en fin slutspurt.

Nu skingras LGR-gänget några veckor pga olika semester-äventyr.
För oss tre som genomförde sista träningen hägrar följande:
Göran: Victorialoppet på Öland.
Thomas: Swiss-Alpine i Davos.
Håkan: Intervallträning på stege i brunn, en av Håkan ofta använd mjölksyremetod Se bild)

onsdag 7 juli 2010

LGR-gänget tränar i det tysta


Juni, och början av Juli, kännetecknas av mer individuell träning.
Förutsättningarna är just nu lite olika, beroende på tävlingsmål, skadeproblematik och semester-resor.

Göran allra flitigast, men så har han ju Victorialoppet inom kort framför sig.
Även Håkan tränar på bra och går starkt framåt.

Daniel fick (för första gången..?) uppleva att köra slut på Michael uppe i Töllstorp, där brukar Michael inte gärna släppa någon framför sig.
En fin T10-runda på ca 46 minuter.
Daniel hade grundlagt detta med hjälp av intervallpass häromdagen, trägen vinner...

Bolmgren kontrade idag med samma runda, resultat redovisas ej på denna sida.
En typisk Fuskträning från undertecknad.

Även Andreas har synts passera på LGR-rundan i ensamhet. Han siktar nu på come-back efter en besvärlig säsong.

måndag 28 juni 2010

Gullbranna-loppet 2010



LGR-gänget fanns som vanligt representerat vid midsommar-tävlingen på Gullbrannagården.

Loppet avgjordes i ett strålande väder, och värmen hann ju inte få så stor negativ inverkan eftersom det endast handlar om 4,9 km.
Det ryktas att flera av LGR-deltagarna suttit uppe till efter 10 kvällen före, desto roligare att kunna förmedla följande fina resultat:

Monika Hellström - som vann förra året - kunde räkna in sin andra seger i damklassen. Tiden ca 21,20 om jag noterat rätt. Bravo !!!

Andreas P gjorde ett väl avvägt lopp och placerade sig omkring 10e plats. Tiden 20,49 var bra men här fanns tydligt några sekunder till att förbättra.

Thomas B chansade med en ganska snabb start.
Efter 2km på 3:e plats, men bronsmedaljen fick hängas kring en annan hals. 4:e plats för undertecknad till slut (19,06).
Bolmgren vill särskilt tacka Leif Eriksson (Bondarp) för det ivriga påhejandet i slutspurten. Redan innan jag vek runt sista hörnet hörde jag hans uppmuntrande stämma ljuda mellan byggnaderna.


LGR-gänget grundlade framgången med en rejäl glass-fika i den Petterssonska husvagnen.