måndag 28 april 2014

Diverse info

Det är svårt att få tiden att räcka till bloggande så här mitt i säsongsöppningen.
Alldeles för mycket ska hinnas med, låt mig ge några exempel:

Det gäller att ständigt utmana vad som är möjligt på rullskide-sträckan Gnosjö Kyrka-Anderstorp o tillbaka.Vi har putsat tiden ett antal gånger nu, senast i Söndags då TB o Isak fick till en snabb åkning där vi hjälptes åt att spränga gränserna.
Vi vände i Anderstorp på 22 blankt.
Sluttiden?    Ej offentliggjord ännu.

Det gäller att hålla koll på alla LGR:ares fuskträningar, bara det en omfattande uppgift.
Andreas, Daniel, Michael, Göran..  alla är dom ute i lönndom o tränar. Inte minst AP visar en ruggig stabilitet just nu.
Det drar ju ihop sig till Göteborgsvarvet framöver (17/5)
-Andreas, är du säker på att det är din tur att bli bäste LGR:are i år på Göteborgsvarvet.
-Helt säker, säger Andreas självsäkert. Kan nån komma med ett seriöst förslag på vem som skulle vara före..? 

TB fusktränar också. Men har har åtminstone vett att tydligt redovisa allt för sina vänner.
T ex idag sprang jag alldeles ensam runt XXX. Tiden blev  XX,XX. Inte så dåligt, men jag hade hoppats springa på låga XX. Måste träna mer löpning.

Men har nån sett Håkan Hägg? Han har en svart Audi med tuffa fälgar. Det är egentligen bara i den han syns nu för tiden.

Däremot gäller det att se upp för den ständigt lurande Harald. Senast såg jag honom på Gnosjötrampen där han på sin MTB cyklade ifrån de flesta som hade landsvägsracer.  Han är stark den där Hermansson..
Men vi saknar Kvarnsund o Göransson, hoppas ni kommer igång snart igen.
-Ärligt talat Bosse, hur lång tid kan det ta att bygga ett hus..?
Stor risk att Christer Park kommer att visa er ryggen i Vasaloppet..

Det gäller att nyttja varje tillfälle till fuskträning när de mindre seriösa ger sig iväg till åkrarna utanför Nissafors för s.k. golf.
Eller när Isak plockar sten i  Hult.
Jättemånga stenar finns det för den som är intresserad av sten. Det verkar Isak vara.
Han tycker det är roligt att köra gödsel också.



-Det gäller att välja mellan golf o rullskidor.
Det kan inte Per G.  Därför har han alltid båda utrustningarna i bagaget så att han är redo vem som än ringer och vill ta en runda.
En sann idrottsman. Har börjat förstå det där med fuskträning också.

En som just nu inte kan fuskträna alls är Henrik Alm.
Han skulle flytta Gnosjö, skaffa ny bäbis, byta jobb och fortsätta elitträna. Då blir det inte bra när hälsenan ryker av.. ajajaj...
Vi får nog skicka upp en back Trocadero.

 
 















tisdag 22 april 2014

Andreas stark o knäckte TB

Töllstorp tisdag kväll.

TB o Andreas hade bestämt att springa 3 varv på 2,5km-banan (dvs elljusbanan exklusive fotbollsplansrundan).
Idén var att springa varje varv fortare än det föregående.

Första varvet i makligt tempo, ändå var vi lite småtrötta när vi kom tillbaka upp till Hästen.
Någon minuts vila.

Andra varvet betydligt snabbare, men det kändes ändå ganska bra. På varje varv mötte vi deltagarna i Rikards löparskola som bedrev backträning i långa backen upp mot sjön.
Vi kom till hästen för andra gången o vilade en liten stund.

Dags för tredje varvet..
Redan vid starten kände jag att det skulle bli lite tufft, och efter bara 4-500 meter tittade jag oroligt på Andreas.
Han såg pigg ut.  Och han låg på bra uppför backarna..
Jag försökte bita ihop.. inför långa nerförsbacken var jag rejält sliten, men försökte stega på nerför.
Så kom den lilla uppförsmotan efter bron.. och efter den var jag helt körd.
-Jag viker ner mig, sa jag till Andreas, och stannade mitt i steget.
Andreas fullföljde på ett fint sätt, medan jag bara joggade uppför den besvärliga Hästabacken för sista gången.

-Grattis Andreas, sa jag, jag har väntat på detta en tid, du är i fin form nu.
(Fast jag tänkte:   Ahhhhhhhhh....   första förlusten på länge mot Andreas.. och jag som inte ens hade ont i baklåren idag.. aaahhhh!!!)

-Känns fint, tack för god match, sa AP och flinade så det syntes till månen. Eller längre.
(Fast han tänkte:  Yeeeeesssss!!!!!  Första segern över TB på länge , den kändes fiiiiiiiiiint, häääärliiiigt !!!)




   
Innan denna bedrövelsens kväll så har det annars varit mycker rullskidor.
Henrik Alm har varit på hemmaplan (dom flyttar ju snart hit). och kört livet ur oss några gånger.
Nämnas kan bl.a:

Ett par två-timmarspass till Kulltorp.
Ett långpass inkluderande Norrebo-stigningen och studiebesök hos familjen P-Å Carlsson i Åsenhöga. (Där kunde vi på nära håll studera hur man bäst avnjuter en solig vårdag i trädgården)
 



Dessutom ett tufft pass som i praktiken var en tävling Gnosjö-Anderstorp Tur o Retur.
Henrik körde på 3:or, jag o Samuel på 2:or.
Henrik vann, halvminuten före TB som i sin tur var någon minut före Samuel.
Bra tider blev det, personliga rekord för alla tre deltagarna
(De exakta tiderna hemlighålls dock tills vidare).
Tur man har nåt att glädja sig åt nu när man är slut som löpare..

- Hur känns det nu Samuel med ett nytt personligt rekord, undrade jag?
- Mycket bra, svarar Samuel och tillägger:
- Funderar på vad Isak hade gjort för tid, kanske hade han trots allt varit i bakhasorna på mig. Men jag känner att jag gått in i en ny dimension nu tack vara flera dagars träning ihop med Alm o Bolmgren.   Till skillnad från TB kan jag dessutom hålla reda på vilka skidor jag åker med, han tycks ju bara riva fram nåt slumpmässigt ur bagaget.
-Och så skulle ni se hans pjäxor.. inte ens två av samma sort har han, och dom han har är ihoptejpade för att inte brista i sär. Beklämmande.
-Ingen tvekan, fortsätter Samuel, får jag säga det själv så är jag  Gnosjös nästa storstjärna på skidor.


onsdag 16 april 2014

Mia o Monica gör en kanontid på LGR


Häromdagen frågade Mia om hon kunde få "beställa" farthållning runt LGR.
-Visst, svarade jag, är det 5-minuterstempo som gäller , eller vad?
- Nja, sa Mia, hade tänkt att jag o Monica skulle pröva 4,30-fart, men då behöver vi draghjälp. Jag vet att jag klarar 5-6 kilometer i det tempot, men det kan bli tufft runt hela LGR.

(Jaha, tänkte jag, nu tror jag nog dom spänner bågen lite väl hårt, inte klarar dom 4,30-tempo längs hela LGR... men, men.. , vill dom försöka så ska dom väl få det..)

- Visst! Vi prövar, sa jag.
Jag tar med Andreas som ju har en sån där dyr fin kronometer (Garmin XT Targa superconfusion solartarget Trail Alpine RS 1000).  
Han kan se precis hur fort vi springer, det kan vara praktiskt i ett sånt här läge.

-Vi tar det på onsdag kl 19.15, sa Mia. Start hos mig i Gårö.

Sagt o gjort.
Vi värmde upp, och drog sedan iväg i ett ganska snabbt tempo. Adrenalinet flödade.
Andreas varnade att vi låg för snabbt (4,10) så vi sänkte farten till beställda 4,30.
Detta höll i sig kilometer efter kilometer, med bara nån sekunds variation.

Mia hade sagt att vi skulle passera Bygatan (dagiset) på 18 blankt, det blev 18,05. 
Andreas farthållning var perfekt, det var ju lite uppför till den passeringen.
Vidare förbi sporthallen, Marieströmsdammen och upp mot den sega Automatsvarvningsbacken.
Men tjejerna såg fortfarande pigga ut..

Så en lite lättare sträcka ner mot Gnosjö Trafik o reningsverket, vi knaprade några sekunder.
-Kom igen nu!! 
Vi manade på tjejerna och nu återstod bara den tuffa sista backen i Gårö.
Nu var dom rejält trötta, men bet ihop på ett föredömligt sätt. Löpsteget fanns fortfarande kvar..
Backen klarades av och sen gav dom allt sista 300 metrarna.

En stark avslutning fick in oss på under 43 minuter, personligt rekord för båda med bred marginal.
Och på sekunden 4,30-tempo,  en väldigt stark löpning!!  Grattis !! 

Kan avslöja att dom var ganska nöjda o glada efteråt. Och det ska dom vara efter ett välförtjänt rekordlopp runt den numera klassiska LGR-sträckningen. 
Efteråt påpekade dom också nyttan av den löpskolning dom fått av Rikard Claesson,  och även Jossan har gett en del råd o tips.

Det hjälper att träna.... 


söndag 6 april 2014

Pers pers och lite annat


Några nedslag bland helgens övningar:

Rullskidor:

Per G hade föresatt sig att slå pers. på sträckan Gnosjö Kyrka - Anderstorpsrondellen tur o retur.
Hans förra bästatid var 1,12.
Vi satte målet till 1,10 och genom en stark kämpainsats av Per var vi tillbaka vid kyrkan efter 1,08,21.
En rejäl putsning och här finns mer att hämta när Per slipper blåsor i händerna och har tränat ytterligare några veckor.

På fredagen hade jag o Isak nöjet att inviga Viktor Park i rullskidornas hemligheter. Här fick vi se en verklig talang som körde riktigt snabbt redan vid första försöket. Viktor är ju konditionsmässigt vältränad, det ska bli spännande att följa hans utveckling på skidor.
För övrigt påminde han oroväckande mycket om Bosse Göransson i stilen.
Ja, en del av er kanske minns Bosse. Han bor i Åsenhöga socken och var riktigt vass på både löpning o skidor innan han blev egenföretagare och hemmansägare. Men Bosse är en bra karl, han kommer nog igen vad det lider.
Så här ser han ut:



På Söndagen var det ett fasligt velande om vilken träning det skulle bli.
Isak hade egentligen bestämt att vi skulle göra ett rekordförsök till Atorp, men det slutade med att han istället åkte till Värnamo på okänt uppdrag.
Istället blev det Samuel och TB som trotsade motvinden och stakade iväg.  Ordentlig motvind till rondellen, mer tacksamt på hemvägen.
Men då var vi ganska slitna och fick vara nöjda med 50 blankt, trots allt en gångbar tid i det vädret.
Vi blev uppmärksammade av ett filmteam som fanns på plats, dock okänt i vilken kanal vi kommer att synas. Förmodligen någon typ av lokal-TV.


Löpning:

Här har jag bara en sak att rapportera, men en minnesvärd sådan.
TB och Andreas P skulle ut på "en långsam men lite längre runda", och det började bra.
Hult - Hästhult - Tyngel - därefter ett försök att ta oss runt Hästhultssjön motsols, vacker natur passerades..
Men....
Efter badplatsen/stugområdet vid Hästhultssjön så hände något illavarslande.
Vi tappade all orienteringsförmåga och började irra omkring.
Efter att ha prövat de flesta stigar o skogsvägar öster om sjön så var vi till slut helt vilsna och befann oss på en långsträckt grusväg utan ände.
-Andreas, jag tror att vi är helt fel nu, sa jag.    (Vi hade nu passerat två timmars löpning..)
-Det tror jag också, sa Andreas, jag tyckte jag såg en skylt där det stod Glasgow.
-Ja, sa jag, vi är nog nära England i alla fall för nu ser jag en skylt där det står Swedecoat, dvs nån engelsk industri.
-Det här blir jobbigt, sa Andreas missmodigt.
-Fast.... sa jag o sken upp, om jag inte misstar mig så är vi nog i Brännehylte nu.
- Va!! Brännehylte !  Det kan väl inte vara så väl, sa AP. Där känner jag ju en familj, Romhagen. Vi springer till dom o ringer efter ambulans  nån som kan hämta oss!

Så slutade äventyret med att vi blev omhändertagna av den trevliga familjen (Eva o Tobias)Romhagen som upplät sitt hem åt oss.
Dom bjöd på dricka, dom lät oss nyttja telefonen, dom stannade hemma från en bjudning, dom bad oss återkomma, dom visade sig med bar överkropp (gäller tyvärr endast karln i huset), dom styrde o ställde och gjorde verkligen allt för att vi skulle trivas.  I sanning en gästfri familj.

Så småningom blev vi hämtade i bil och kunde välbehållna återkomma till Gnosjö lagom till sena Sportnytt.
En minnesvärd dag på min ära.


 
 


  

onsdag 2 april 2014

Samuel stark

Tisdag efter jobbet:

Andreas hade tagit initiativ till en träning, "Åsenhögavarvet".
Förutom AP deltog TB och Samuel Ling.
Härligt väder, ganska fint underlag (även om rytmen stördes av ett o annat nedfallet träd, något som vi ju emellertid vant oss vid i de halvdant skötta Åsenhögaskogarna).




Jag frågade Per Simonsson om det månnne var hans skog som vi sprungit igenom:
- Nej! Det där vill jag inte höra talas om sa Per.
Min skog sköter jag pedantiskt emedan den ju på det sättet representerar ett icke obetydligt ekonomiskt värde.
- Jo, jag noterade att du nedhuggit en större mängd virke vid Högafors, sa jag.
- Stämmer, där har jag nu fällt så pass mycket att det torde täcka mina golf-utgifter för säsongen, ingen billig sport det där.

Men åter till löpningen:
Andreas satte iväg i ett förvånandvärt högt tempo.
Mindre förvånande var att han efter tre kilometer sålunda blev tvungen att slå av lite på hastigheten, uppförsbackarna mot Ekhult kan fresta även den starkaste.

Bolmgren fick därmed en liten lucka, vilken dock snabbt inhämtades av Samuel Ling.
-Som ett spjut kom Samuel ifatt mig och satte in en attack när vi nalkades Trollsebobackarna.
Jag kunde inte följa honom..

Så stretade vi alla vidare, utspridda,  men inom synhåll för varandra.
Samuel var först i mål, dock utan officiell tid eftersom han är lika dålig på att komma ihåg klocka som sin mobil och sina nycklar.
Uppskattningsvis hade han ca 39,30-40,00.  Riktigt bra gjort med den begränsade träning han har bakom sig.
Thomas tvåa på 41,13  Andreas dryga 43.    

Efteråt var Samuel så pass sliten att han inte var fullt kontaktbar.
Först vid 21.30-tiden rapporterade hustrun Julia att han var " så pass återhämtad att det gick att prata förstånd med honom".



                                          - Man är ju rätt nöjd, sa Samuel kaxigt efteråt.
                                              (Men kort därpå var han inte kontaktbar)