söndag 17 april 2011

T8 x 2

Eftersom det uppe i Töllstorps friluftsområde finns ett oändligt antal variationer på löprundor så har vi ju fått införa ett rationellt system för att vi ska veta vad vi talar om.
För de invigda är det därför självklart vad T8, T7, T5 och liknande betyder.
Ibland får man förtydliga ned begrepp som Bergarundan, Vindskyddet, Brunte, Vallaboden eller Mördarbacken.

Söndagen inbjöd till T8 x 2 (dvs 16 km kuperat).

Innan starten redovisade Daniel med yviga gester hur träningslägret varit.
Det lät ju jättebra...om man inte betänker att dom faktiskt avslutade lägret efter halva tiden! Kan verkligen 27 timmars frånvaro - med tre deltagare - från hemorten kallas läger...???
Daniel kontrade omedelbart med att man faktiskt fått till 60 km på 27 timmar.
Den matematiskt intresserade inser att detta ger en snitttid på 2,22 km/timma, föga imponerande..
Men Daniel ville säkert LGR-gängets bästa. Om han bara tuffar till programmet lite så blir det säkert bättre uppslutning nästa år.

Tillbaka till söndags-kvällen:
11 vår-ystra hingstar mötte upp vid Brunte.
Bolmgren drog som valigt iväg som ett jehu, men var infångad efter ett par hundra meter.
En tätklunga utkristalliserades sedan, den anfördes av Mattias och Sören.
Vid varvningen försvann Mattias ur sikte. Här fanns ingen tanke på solidaritet, vilket man ju annars vill förvänta sig så här i Juholt-tider.
Sören gick ut på andra varvet som tvåa, men strax bakom formerades en stark kvartett. En attack mot Sören låg i luften..
Som mest hade han 15 sekunders ledning. Efter andra bergarundan räknade jag tyst till 8, eller var det möjligen 10..
Och så - plötsligt - såg vi hur hela hans varelse liksom säckade ihop i en motluta.
Vi gick upp jämsides och kunde med en lätt huvudvriding konstatera orsaken; ett ymnigt näsblod strömmade nedför hans haka !!!!
Bosse Göransson blev panikslagen och tog en genväg för att (tror vi) tillkalla sjukvårdare.
Han blev emellertid bryskt tillbaka-ropad av Bolmgren som tyckte hela situationen var allmänt tjafsig.
-Än lever ju karln. Det räcker att han drar ner pannbandet över näsan så klämmer det nog åt lite..
Allt slutade lyckligt och Sören tog sig sedan hem för egen maskin.

Detta var en dramatisk incident som gjorde att jag helt tappat greppet om vad som hände längre ner i fältet.
Vissa nöjde sig med ett varv, men 2-varvsäran delades åtminstone
av Mattias, Sören den blodige, Göran, Erik, Bosse, Thomas B, Johan P och Håkan(som idag sprang in sina nya jättevita skor).

För övrigt var vädret underbart och underlaget börjar nu bli riktigt torrt och fint runt sjön.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar